Efter höstlovet lanserade läraren Charlotta Darin en ovanlig uppgift i klass 8A2 på Järvenskolan Södra. Den skulle utföras inom läroplanen och svenskakursen, men också bidra till en nationell tävling.
Eleverna skulle bli Unga reportrar.
Några av åttorna i parallellklasserna hakade på. Uppgiften var att i grupper och likt grävande journalister fördjupa sig i varsin hållbarhetsfråga.
– Det lät svårt. Och jobbigt, minns Emil Palm i 8A2.
Om de ville, kunde eleverna gräva där de stod: vilka miljöbovar finns i deras skola? Men de flesta valde att vidga vyerna mot ett större samhällsperspektiv.
Några valde att undersöka hur kollektivtrafiken påverkar miljön. Andra forskade i klimatsmart kosmetika. Ett arbete riktade in sig på övergödningen av våra sjöar.
Huvudtemat hållbarhet var naturligt då tävlingen – för årskurserna 6–9 och gymnasiet – arrangeras av Håll Sverige rent.
Syftet är å ena sidan att engagera eleverna i frågor som rör klimat, luft, land, vatten och ekosystem. Å andra sidan ska de arbeta källkritsikt och skaffa sig fler verktyg för att uttrycka sig i text, bild eller film.
– Svårast var att få intervjuer, tycker Sofia Karlsson.
De unga reportrarna fick börja med att göra research.
– Sedan bestämde vi frågor till tre personer som skulle intervjuas innan vi skrev ner vad vi kommit fram till, fortsätter Sofia.
I stort sätt kunde eleverna själva disponera arbetet och materialet, så länge de inte skrev mer än 1 000 ord – drygt dubbelt så mycket som denna artikel. Helst skulle de hitta lokala kopplingar till sina ämnen.
Emilia Söderbergs grupp forskade i elförbrukning och ville ta reda på hur byggföretag resonerar när de nattetid lyser upp arbetsplatserna för att hålla tjuvar borta.
– Den vi intervjuade sa att de visst tänker på det. Därför försöker de byta till lampor som inte förbrukar så mycket el.
De unga reportrarnas arbeten har nu tejpats upp i skolans uppehållsrum. Engagemanget lyser mellan de tätskrivna raderna. Och kunskaperna i hållbarhetsfrågor har ökat.
– Nu när vi forskat vet man mer om hur miljön kan påverkas, säger Lukas Öhlin vars grupp gjorde en film om nedskräpning.
Nu ska bidragen skickas in till tävlingen, vars första pris är 10 000 kronor. Men reportagen är i sig tillräcklig lön för all den möda som Emil Palm först befarade.
För visst är det jobbigt att vara grävande journalist.
– Men också väldigt kul. Och vi har lyckats ganska bra, tycker Emilia Söderberg.