Syskonkvartetten Cobert hinner inte mer än stiga ut genom porten ut mot Stortorget innan de får syn på skräp.
– Vi går ditåt, där är mest skräp, säger storebror Hector, 7 år, och pekar mot Drottninggatan och jagar ikapp en plastpåse som flyr i vinden.
Hans mindre syskon, Dorian, 7 år, Malva, 5 år, och Wendy, 3 år, hänger med i jakten på skräp.
– Det började med att min mamma plockade skräp med barnen för några år sedan. Sedan har de fortsatt på eget initiativ, säger mamma Fanny Cobert.
Familjen, som också består av pappa Sebastian, har bott i Katrineholm drygt två månader.
– Det är skräpigt här. Plast på marken hamnar i naturen. Det är inte bra, säger Dorian.
Sebastian Cobert säger att det är lätt blir så att man inte ser skräpet, att det är en del av vardagen.
Enligt Håll Sverige rent är det svårt att säga om nedskräpningen ökar eller minskar, men enligt undersökningar finns det i snitt 15,72 skräpföremål per tio kvadratmeter i städerna.
Efter 200 meters promenad är två plastpåsar fyllda med snabbmatsförpackningar, festisar, plast av allehanda slag och tomglas.
– Plast i havet gör så att fiskarna dör, och det påverkar oss, säger Hector.
– Mamma och pappa har berättat det, säger Malva.
I Lilla skräprapporten 2019 står det att det flyter mer än 150 miljoner ton plast i våra hav, och att det ökar med mellan 5 och 13 miljoner ton varje år. Det mesta kommer via vattendrag och vindar från land.
Fanny och Sebastian Cobert har pratat med barnen om vad de får, och inte får plocka. Cigarettfimpar och kletiga papper låter de ligga kvar på marken.
Nästan varje dag går familjen på kvällspromenad i centrala Katrineholm som kombineras med skräpplockning. Oftast får barnen ihop varsin påse med skräp.
– Jag tror att det är vuxna som slänger på marken. Aja baja, säger Malva.
Hector är mer inne på att det är tonåringar som står för nedskräpningen.
– De äter skräpmat och tar inte hand om naturen, det ska jag göra.
Enligt undersökningar i större tätorter kommer den största delen av nedskräpningen från: fimpar 67 procent, snus 11 procent, plast och papper båda 7 procent.
2011 kom det en ny lagstiftning som gav polisen möjligheter att skriva ut böter för nedskräpning. Boten används sällan. Första året skrevs 261 böter ut i hela landet, 2018 skrevs 86 böter ut.
– Det känns bra att plocka skräp. Då hjälper jag naturen, säger Dorian.