– Man lägger samman de två strafftiderna, tar 2/3 av det och tar bort den tid som personen suttit anhållen och häktad, säger Karin Rundqvist, rättsvårdsexpert vid Kriminalvården.
Adnan Mzori är nu dömd till sammanlagt 22 års och nio månaders fängelse. 2/3 av det är omkring 15 års fängelse, varifrån man drar bort den tid Mzori satt anhållen och häktad i utredningen efter mordet vid Östra skolan, omkring 18 månader. Han satt häktad även för mordförsöket på Saltviksanstalten, men eftersom det första straffet rullade på i bakgrunden dras den häktningstiden inte av.
– På straff över en månad har vi obligatorisk tvåtredjedelsfrigivning. Om man missköter sig kan det datumet flyttas fram, säger Karin Rundqvist.
Lite misskötsel tolererar Kriminalvården, fortsätter hon, men vid allvarlig misskötsel kan Kriminalvården förkorta den tid den intagne ska vara villkorligt frigiven. Eftersom Adnan Mzori dömts till fängelse för mordförsöket på anstalten kommer inte det brottet förkorta hans villkorliga frigivning, det vore dubbelbestraffning.
– I ett sent skede av verkställigheten prövar vi den villkorliga frigivningen. Vi vill få med så mycket som möjligt av strafftiden. Någon kanske missköter sig mycket i början, men sedan kanske personen börjar studera, blir äldre och klokare och beter sig väl. Då kan den intagne "läka" tidigare misskötsel. Målet är ju att intagna ska friges i bättre skick än de togs in i.