Socialt utsatta skolor ska få ökade resurser

Skolor som har många elever med utländsk bakgrund och elever från lågutbildade familjer får mer resurser när kommunen gör ett omtag för ökad likvärdighet. Totalt ska 21,5 miljoner kronor fördelas om.

Nyhem är en av de skolor som får utökade resurser med ändringarna i fördelningsmodellen.

Nyhem är en av de skolor som får utökade resurser med ändringarna i fördelningsmodellen.

Foto: Henrik Wising

Katrineholms kommun2019-12-12 14:32

Det framgår av förslaget till ny socioekonomisk resursfördelningsmodell för kommunens skolor, förskolor och fritidshem.
Förslaget läggs fram till beslut vid bildningsnämndens decembermöte.

Nämndens ordförande Johan Söderberg (S) aviserade förändringar i modellen i förra veckan. Det skedde i samband med att Pisa-undersökningen offentliggjordes
Rapporten gav ett gott betyg åt de svenska skolresultaten. Men den visade också att skolan blivit sämre på att kompensera för elevers sociala bakgrund och ge resurser till ökad likvärdighet.
– Vi har känt länge att vi vill göra mer, sa Söderberg då.
Nu tas ett sådant steg, i skolans budget för 2020 och genom ändringar i den fördelningsmodell som tillämpas sedan 2016. 
Modellen ska se till att skolpengens storlek varierar mellan skolorna. Mer resurser ska gå till enheterna med störst utmaningar, särskilt på grund av låg utbildningsnivå hos elevernas föräldrar men också elevernas migrationsbakgrund. 

Dessa två faktorer väger ännu tyngre i den nya fördelningsmodellen: 70 respektive 30 procent.
Den tredje faktorn i dagens modell är kön. Skolor med många pojkar har fått mer resurser.
– Pojkar uppnår som grupp generellt lägre skolresultat. Det har vi velat jobba mot med motiverande insatser, men har fått väldigt låga resultat för pengarna, säger Söderberg.
Könsfaktorn tas därför bort. Därmed kan cirka 3,5 miljoner kronor av årets fördelningspott på 35 miljoner spridas utifrån de andra faktorerna.
Slopas gör även de fem lägre nivåerna för tilläggsbelopp som barn- och elevhälsan betalar ut till särskilt elevstöd. Under det senaste året handlar det om cirka 18 miljoner kronor, som nu tillförs skolpengen.

– Pengarna blir därmed en del av skolornas grundförutsättningar i stället för att sökas för varje enskild elev. Det frigör också tid för lärarna och för barn- och elevhälsan att arbeta mer förebyggande.
Med den nya modellen kommer ett antal skolor och förskolor att få mer pengar än tidigare. Andra får mindre – särskilt de små landsbygdsskolorna.
Som kompensation föreslås ett småskoletillägg. Två miljoner kronor per år ska fördelas utifrån elevantal.
– Det är ett politiskt ställningstagande. Vi vill värna om att dessa skolor har möjligheten att finansiera sin verksamhet, säger Söderberg.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!