På tisdagsmorgonen var det många skolpolitiker, tjänstemän, rektorer och lärare som bet på naglarna. Hur skulle Pisa-undersökningen 2018 gestalta sig ur ett svenskt skolperspektiv?
Alldeles utmärkt, visade det sig. 
15-åringarna som i fjol våras testade sina kunskaper i matematik, läsförståelse och naturkunskap tystade allt krax från olyckskorparna.

Efter bottennoteringen i Pisa 2012 har den svenska skolan gått till ytterligare klarhet och är nu förankrad över OECD-ländernas kunskapsgenomsnitt.
Johan Söderberg (S), ordförande i Katrineholms bildningsnämnd, har alla naglar kvar och gläds åt utvecklingen.
– Det kanske kan bidra till att debatten blir lite mer positiv. Under en tid har ju svensk skola haft en krisstämpel, vilket säkerligen påverkar alla som är verksamma inom skolan på ett negativt sätt.
På en punkt i Pisa-redovisningen ligger dock Sverige stilla. Likvärdigheten i skolsystemet har inte förbättrats ett dugg, vilket gör Sverige till sämst i klassen i hela Norden. Det är en plump i protokollet.

Enligt OECD fördelar svenska skolors huvudmän i alltför låg utsträckning resurserna utifrån socioekonomiska förutsättningar. 
Därmed ges inte alla elever rätt till likvärdig utbildning oavsett var de bor, vilken skola de går i eller vilken utbildnings- och inkomstnivå deras föräldrar har. 
Detta är bekymmersamt också lokalt, tycker Söderberg.
– Vi har försökt att stärka likvärdigheten på olika sätt, säger han; dels med hänvisning till den kommunala fördelningsmodellen, dels till olika utbildnings- och personalinsatser.

– Men vi har känt länge att vi vill göra mer. Nu tänker vi ta ytterligare steg i nämndens budget när det gäller att fördela resurserna utifrån skolornas elevunderlag ur ett socioekonomiskt perspektiv.
Den 17 december läggs därför ett förslag till ändringar i fördelningsmodellen fram för bildningsnämnden. Förslaget är ännu inte skrivet och bereddes av presidiet så sent som i går. 
Därför kan Johan Söderberg inte gå in i detalj på dess innehåll och utformning.
– Men det handlar om att fördela en större del av elevpengen till likvärdigheten. I dag ligger andelen på ungefär tio procent. Utifrån OECD:s analys i samband med Pisa-resultaten stärks vi ytterligare i att det är rätt väg att gå.