Nyhemsskolans träslöjdsalar är ärrade av sågblad som sluntit, hårda klubbslag och borrhål. Verktyg belamrar bänkarna, spån möter damm i hörnen. Här gillar F-6-läraren Annika Sundqvist att tända flitens lampa.
– Här har inte funnits någon behörig slöjdlärare på tre, fyra år. Det är tråkigt. Trä- och syslöjd är viktiga och nyttiga ämnen som utgör en annan form av utbildning än den teoretiska. Det står i läroplanen att den ska ges, men så finns nästan ingen som kan göra det. Hur tänker man då?

Bristen på legitimerade lärare är skriande. Enligt Lärarförbundet saknas i dag ungefär 65 000 lärare i landets skolor, förskolor och fritidshem. Behovet på sikt är ännu större: uppskattningsvis 187 000 heltidstjänster till 2031, enligt facket.
– Yrket har över huvud taget inte särskilt hög status. Det är fler som söker till Paradise hotel än till lärarutbildningen, ler Annika Sundqvist ironiskt.
Hon tog examen 2011 och arbetar på Nyhemsskolan sedan 2017. I höstas bestämde hon sig för att skaffa ännu en fjäder i hatten. Då började hon distansplugga vid Linköpings universitet. Målet är att 2021 vara legitimerad lärare i trä- och metallslöjd. 
En gång i veckan är träslöjdsalarna på Nyhem något av hennes andra hem: här finns verktygen och maskinerna hon behöver i utbildningens praktiska moment.

Varför träslöjd? ”För att jag inte kan sy!”, skrattar hon och lyfter sedan fram den utvecklande känslan och nyttan av att skapa utifrån både sinne och kropp.
– Slöjd är ett positivt ämne där de olika processerna från idé till slutresultat är själva huvudpoängen. Eleven får möjlighet att pröva och använda sina kunskaper i skolans teoretiska ämnen, till exempel matematiken, och få en visuell förståelse för dem.
Enligt lag är bara lärare med legitimation behöriga att undervisa i svensk skola. Men på grund av lärarbristen skulle skolans huvudmän inte klara undervisningsuppdraget utan obehöriga lärare. I Katrineholm utgör dessa cirka 35 procent av alla lärare, vilket är högre än riksgenomsnittet. 

Generellt har landets skolor svårast att få tag på högstadielärare, speciellt i matte och naturorienterade ämnen. Behovet av behöriga slöjdlärare är på många håll nästan lika stort. I Katrineholms kommunala skolor är fler än hälften, 56 procent, av slöjdlärarna obehöriga. Också i andra specialämnen, som hemkunskap och musik, är bristen på behörighet stor.
Att lärare är högutbildade anses viktigt, för kvaliteten i undervisningen och som en garanti för elevernas rätt till bästa möjliga utbildning. Därför, menar till exempel Lärarförbundet, måste skolornas huvudmän ta sin del av ansvaret för att motverka lärarbristen.

Genom lärarlyftet har anställda lärare sedan 2007 kunnat fortbilda sig och skaffa sig utökad behörighet så som Annika Sundqvist nu gör. Vid årsskiftet sätts dock satsningen på paus. När Sundqvist vände sig till sin arbetsgivare, bildningsförvaltningen, i hopp om undantag och stöd till sina studier fick hon nej.
Därför jobbar och pluggar hon nu samtidigt: undervisning i klass på dagtid, slöjdlärarstudier på kvällar och helger. Hon får själv bekosta sitt eget studiematerial.
– Så lite är det en känga mot kommunen att jag ändå gör det här. Men ledningen och mina kolleger på skolan är jättepositiva och ger mig stort stöd. Som färdig slöjdlärare hoppas jag stanna kvar här på Nyhem.