Nostalgi
”Vet du om att Tallåsskolan fyller sjuttio i år?” Frågan ställdes av rektorn vid skolan, Magdalena Norin, under firandet av en gemensam släkting som tog studenten den 8 juni 2019. Själva studentceremonin ägde rum i aulan tillhörande nämnda skola.
Jodå, det kände jag till, men hade väl inte haft några djupare planer på att uppmärksamma det i ”Nostalgi” just nu, efter som det bara är några år sedan så skedde förra gången. Men för din skull Magdalena och för alla de elever som under sju decennier erhållit sin livsförberedande skolning på ”Tallås”, gör vi ett nytt nedslag i skolans historia.
Idag är Tallåsskolan en av två högstadieskolor i Katrineholm. Den andra är Södra skolan och tillsammans utgör de Järvenskolorna. På 1940-talet då skolan byggdes var dock inte skolan någon grundskola, utan ett modernt läroverk. Det skulle för första gången bli möjligt att avlägga studentexamen i Katrineholm, något som tidigare endast varit möjligt genom pendling till, eller inackordering i andra städer.
I andra världskrigets inledningsskede hade Katrineholm ett flertal byggnadsproblem. Bland annat behövde samtliga skolor bättre lokaler. En kommitté tillsattes för att på bästa sätt bringa ordning på problemen.
I augusti 1942 framlades ett betänkande som gick ut på att Södra folkskolan, som var stadens största folkskola inte skulle ersättas med en ny, vilket var tänkt, utan i stället byggas ut. Man hade då ekonomiskt utrymme för att ge samrealskolan nya lokaler, vilket även skulle ge möjlighet att tillhandahålla gymnasium.
På förslag av arkitekten Eric Schuvert beslöts även att man i anslutning till läroverksbyggnaden skulle uppföra en större konsert- och samlingssal, som kunde utnyttjas av stadens samtliga skolor, men även stå till förfogande för allmänna ändamål.
Den 24 juli 1944 klubbades i stadsfullmäktige, att läroverket, med tillhörande aula skulle byggas. Två år senare 1946, kunde själva undervisningsdelen tas i bruk. Invigningen ville man dock vänta med tills även aulan stod klar.
Den 17 maj 1949, några veckor före den högtidliga invigningen, kunde Katrineholms första ”egenproducerade” studenter ikläda sig de vita mössorna. Tidigare var realexamen den högsta läroverksutbildningen stadens skolor kunde tillhandahålla och vid denna examen var mössorna grå.
Invigningsfestligheterna med pompa och lokalpatriotisk yra gick av stapeln på självaste pingstafton 1949. Talare var som sig bör, hertigen av Sörmland prins Wilhelm, vars tal av Svenska Dagbladet beskrevs som ”en frän och frisk analys av bildningsbegreppet”. Nu kunde, för att citera en annan av talarna, kommunalborgmästare Hilding Hjelmberg ”Katrineholm fira sin mogenhetsexamen och sätta den vita mössan på sin unga hjässa”.
Aulan var vid tillfället mer än fylld, trots att den ledigt kunde rymma 700 personer. Det var dock inte enbart katrineholmare som frekventerade den nya aulan denna högtidsdag. Förutom prins Wilhelm sågs även landshövdingeparet Hammarskjöld, biskopsparet Aulén samt två undervisningsråd.
Högtidligheterna i aulan avslutades av biskop Aulén, som talade för den fria personlighetsutvecklingen som skolans främsta målsättning och avslutade med en förhoppning att det nya läroverket skulle komma att tjäna den svenska bildningens sak.
I mitten av 1970-talet blev läroverket grundskola.
