Den 4 januari 2010 skrev Kuriren om en "historisk händelse". Det första godståget hade rullat in på Katrineholms nya logistikcentrum.
Bygget av logistikcentrum var en stor kommunal satsning, med terminaler för godståg och lastbilar, och med mark för etablering av företag.
Numera drivs kombiterminalen helt i privat regi, av logistikföretaget GDL, efter att kommunen 2016 sålde sina andelar av bolaget Katrineholm rail point.
Kommunen äger dock fortfarande marken och infrastrukturen, som GDL hyr av kommunen. Dessutom hyr GDL en del mark för hantering av virke vid den södra terminalen.
När Katrineholms logistikcentrum 2015 skrev sin avslutsrapport om bygget av logistikcentrum, konstaterades att det holländska bolaget Samskip Van Dieren trafikerade terminalen med sex tåg i veckan. Därtill kom en del timmertransporter.
Under årens lopp har det vid flera tillfällen varit tal om utökad trafik. Bland annat om tåg från Göteborgs hamn. Och när GDL tog över kommunens andel av Katrineholm rail point var ambitionen att utöka med godstågstrafik mellan Helsingborg och Katrineholm.
I dag kör Samksip Van Dieren fortfarande tåg till Katrineholm från Duisburg i Tyskland sex, ibland sju dagar i veckan. Men trafiken har inte ökat i den uträckning som GDL hoppats. Tvärtom minskade transportvolymerna 2019 jämfört med året innan.
– Det handlar om ett tapp på cirka 20 procent, säger Pär Landin, avdelningschef på GDL och ansvarig för Katrineholmsterminalen.
Orsakerna kan till en del sökas i Danmark, där omfattande banarbeten stör den internationella tågtrafiken.
Vid sidan av Samskip Van Dierens tåg körs fortsatt en del timmer från logistikcentrum. Dessutom kommer en mindre mängd livsmedel via järnväg och lastas om till lastbil. Planerna på tåg från Göteborg och Helsingborg har inte förverkligats.
– Det pågår diskussioner om detta ständigt och jämt. Men i sista hand hänger det på slutkunden, konstaterar Pär Landin.
Vad det handlar om är att kunderna ska uppleva järnvägstransporterna som tillräckligt attraktiva – och förstås att den ekonomiska kalkylen ska gå ihop i slutändan. Den sista biten av transporten, från och till terminalerna, måste ske på väg, och det gäller att omlastningen mellan tåg och lastbil inte blir för dyr eller krånglig.
Samtidigt blir hållbarhet en allt viktigare fråga för många företag, vilket borde tala till järnvägens fördel.
– Vi upplever att det finns ett intresse. Men kunderna ska våga, och alla tittar på alla. Vem blir först? säger Pär Landin.
Trots att transporterna inte blivit som omfattande som GDL hade hoppats, går verksamheten i Katrineholm med vinst, enligt Pär Landin.
– Vi har minskat vår förtjänst, men har ändå ett hyggligt resultat.
Han vill inte gå in på några siffror, men uppger att den relativt låga hyra som GDL betalar till kommunen är en förutsättning för att verksamheten ska löna sig.
– Annars hade vi inte haft någon konkurrensfördel.
Pär Landin berömmer terminalerna och samarbetet med kommunen.
– Det är en väldigt fin anläggning.
Och det finns hopp om nya kunder. Förutom diskussionerna om tåg från Göteborg och Helsingborg, pågår förhandlingar om en större affär med en aktör inom virkesbranschen.
– Skulle vi få till det, skulle det betyda ganska mycket. Och då skulle vi behöva göra i ordning mer mark vid den södra terminalen, säger Pär Landin.