Det var i lördags morse som Torsten Andersson gick en promenad runt Duveholmssjön. När han passerade över träbron, utmed järnvägen, såg han de annorlunda isformationerna.
– Det såg nästan ut som vita tallrikar som flöt omkring på vattnet. Först blev jag fundersam och undrade vad det var, säger Torsten Andersson.
Natten till lördagen sjönk temperaturen ordentligt, 5-6 minusgrader noterades.
– Formationerna bildas i strömmande vatten när det har varit kallt. Eftersom det är strömt så går det inte ihop som en hel isyta utan blir sådana här cirklar. Det är inte så vanligt, säger Torsten Andersson.
Det var hundratals istallrikar som flöt i området, och några hade seglat i väg ut på öppet vatten i Duveholmssjön.
– Jag har aldrig sett det tidigare. När jag gick runt sjön på söndagen var de borta, säger Torsten Andersson.
Fenomenet kallas för just istallrikar. De runda isformationerna med kant bildas bara i strömmande vatten. När issörja klumpar ihop sig, snurrar och skaver mot varandra tar det formen av en tallrik.
Vanlig sjöis bildas i lugnt vatten, i vikar och längs stränder. Ett tunt lager is sprider sig över vattenytan och sedan nedåt. Ofta lägger sig isen en klar och kall natt.
Till havs heter istallrikarnas motsvarighet pannkaksis. Det bildas när ett övre vattenskikt med låg salthalt har avkylts till minusgrader (men inte nått fryspunkt) möter ett ännu kallare undre vattenskikt med hög salthalt.