Kristdemokraternas gruppledare, Joha Frondelius, blev upprörd när han upptäckte att Katrineholms kommun saknar riktlinjer för markanvisningsavtal.
– Har vi levt fem år utan att följa gällande lagstiftning? Det är ganska chockerande. Särskilt när vi har gått in i en tid där det tydligen är trendigt med markanvisningar. Vi har begått lagbrott och frågan är om de avtal som har skrivits är giltiga. Jurister behöver titta på det här, säger han.
Frondelius har tipsat Konkurrensverket om hur markanvisningsavtal hanteras i Katrineholms kommun. Enligt lag 2014:899 om riktlinjer för kommunala markanvisningar är kommuner som skriver markanvisningsavtal skyldiga att ha riktlinjer för dessa. Den andra paragrafen lyder:
"En kommun ska anta riktlinjer för markanvisningar. Riktlinjerna ska innehålla kommunens utgångspunkter och mål för överlåtelser eller upplåtelser av markområden för bebyggande, handläggningsrutiner och grundläggande villkor för markanvisningar samt principer för markprissättning."
– Saker och ting måste gå rätt till, man kan inte köra med Trumpstil. Det talas om smidighet, men det kan inte innebära att man inte följer lagstiftningen, säger Joha Frondelius.
Men när tidningen begär ut riktlinjerna skickar samhällsbyggnadsförvaltningen istället styrdokumentet "Exploateringsprocessen i Katrineholms kommun", beslutat av kommunstyrelsen 20 oktober 2014. Dokumentet har förlängts till 31 december 2020.
Men markanvisningar nämns inte överhuvudtaget i styrdokumentet. Det reglerar istället vad exploateringsavtal ska innehålla och hur kostnader ska fördelas och redovisas. Dokumentet innehåller också en förteckning över vem som gör vad.
– Vi är inne i en revideringsprocess av styrdokumentet exploateringsprocessen och har jobbat med det i ett halvår ungefär. Vi ser att det finns saker att förtydliga där, både när det gäller markanvisningsavtal och exploateringsavtal. Det är lite ihopvävt idag, säger Stefan Jansson, förvaltningschef, och fortsätter:
– Vi behöver särskilja och ta fram specifika riktlinjer där vi tydliggör varje del. Det är dokument som behöver komma upp och tas beslut om i kommunfullmäktige.
Joha Frondelius anser att kommunen skriver markanvisningsavtal för lättvindigt och att marken har hamnat hos för få byggare.
– Eftersom man inte har några riktlinjer måste avtalen som redan skrivits tas tillbaka. Det förutsätter jag att majoriteten beslutar.
Frondelius frågar sig varför inte chefen för samhällsbyggnadsförvaltningen agerade när lagen trädde i kraft 2015.
Vad har hänt under de senaste fem åren?
– Jag har varit på plats i 2,5 år och innan dess vet jag inte, det har nog inte hänt så mycket. Man har utgått från styrdokumentet exploateringsprocessen. Nu har vi tittat mer ingående. De sista två åren har den här frågan aktualiserats, eftersom vi är i ett expansivt läge både vad det gäller bostäder och industrimark, säger Stefan Jansson.
– Jag är den första att säga att det borde vi ha aktualiserat mycket tidigare.
Anser du att man bryter mot lagen?
– Om man bryter mot lagen, eller inte, beror på hur man definierar exploateringsprocessen och delarna i styrdokumentets omfattning. Jag ser att det finns brister i det här dokumentet, vilket gör att vi har startat upp det här arbetet med att förtydliga så att vi verkligen har riktlinjer enligt vad lagen säger.