Under 2019 anmäldes mer än 800 hot- och våldstillbud i landets skolor till Arbetsmiljöverket. Det visar på en kraftig ökning under den senaste sexårsperioden. 2014 var anmälningarna drygt 500.
Det framgår av statistik som Nyhetsbyrån Siren har sammanställt. Anmälningarna avser tillbud och incidenter i grund- och gymnasieskolan, och ska inte förväxlas med brottsanmälningar.
Enligt Arbetsmiljöverket kan de stigande siffrorna förklaras dels med att kunskapen om lagstiftningen har ökat, dels med att underrapporteringen minskat. Samtidigt medges att statistiken inte är heltäckande.
Det kan – kanske – förklara varför det i siffrorna helt saknas anmälningar från ett flertal kommuner. Också siffrorna för Katrineholms skolor överraskar. För grannkommunen Eskilstuna, till exempel, rapporteras om 40 hot- och våldstillbud 2014–2019. För Katrineholm är de under samma period – två.
– Det låter väldigt lite, om jag ska vara ärlig, säger Alexander Broberg, kommunombud och huvudskyddsombud för Lärarnas riksförbund i Katrineholm.
LR känner igen trenden med allt fler anmälda incidenter från sina egna undersökningar. Det säger förbundets andra vice ordförande Sara Svanlund till Siren.
Alexander Broberg, som tjänstgör i gymnasiet och tidigare har arbetat på högstadiet, tycker att det i statistiken borde synas fler anmälningar från Katrineholm.
– Det förekommer absolut hot och våld mot lärare. Och rutiner för att anmäla har vi.
– Jag brukar uppmana mina medlemmar att de ska anmäla så fort de varit hemma från arbetet på grund av sin arbetssituation. Men det görs nog inte i den utsträckning det borde, reflekterar han.
Enligt lärarfacket finns sannolikt en stor osäkerhet bland medlemmarna om var gränsen ska dras mellan vad som bör anmälas och inte. Broberg vill inte bortse från att detta slår igenom i statistiken.
– Jag behöver bara gå till mig själv. Om en elev kallar mig ”jävla gubbjävel” är det första jag gör kanske inte att anmäla. Om någon däremot kastar en stol på mig är det mer självklart.
Det finns en risk för att personal i skolan i alltför hög utsträckning vänjer sig vid hot och kränkningar, varnar Sara Svanlund. Det befarar även Broberg, som ser att det kan finnas anledning att lyfta frågan i samverkan med arbetsgivarparten.
– Vi som jobbar i skolan är ibland lite för hårdhudade och dåliga på att ta hand om oss själva, säger han.