Kuriren berättade i mitten av september om elever i grundskolan, som inte dykt upp som förväntat i samband med skolstarten. När terminen började saknades 44 elever. Sedan dess har en del av dem kommit tillbaka och i andra fall är det klarlagt vart de tagit vägen. Men fortfarande arbetar kommunen med att försöka kartlägga ett 20-tal saknade elever.
Att barn tvingas utomlands, där de kan utsättas för exempelvis tvångsgifte eller könsstympning, är ett välkänt problem för socialtjänster och skolor i Sverige. Men att det är oklart om och var ett antal elever går i skolan, behöver inte nödvändigtvis betyda att barnen far illa och att socialförvaltningen kopplas in. Ofta visar det sig finnas rimliga förklaringar.
För bildningsförvaltningen handlar det i första hand om att kontrollera att skolplikten följs. I de fall där elever uppges gå i skolor utomlands, bemödar man sig om att få intyg om detta. I andra fall kan familjer ha flyttat, även om de fortfarande är folkbokförda i Katrineholm. Det förklarar Jörgen Rüdeberg, biträdande förvaltningschef.
Att föräldrar väljer att sätta sina barn i en skola utomlands behöver förstås inte vara ett problem – och är svårt för kommunen att ha några synpunkter på.
– Vi har fått förfrågningar från föräldrar som vill sätta sina barn på internatskola i England och undrar om de kan få med sig skolpengen. Det får de inte. Men ska vi då anmäla föräldrarna? frågar Jörgen Rüdeberg.
Men det händer också att skolan får misstankar om att elever kan utsättas för tvångsgifte, framför allt bland gymnasieungdomar. Och då görs alltid en anmälan till socialtjänsten.
I Katrineholm har antalet anmälningar till socialtjänsten om misstänkt hedersförtryck ökat. Förra året handlade 26 anmälningar om barn och hedersproblematik. Någon separat statistik om barn som förs utomlands finns inte.
– Men det kan handla om några ärenden per år, där man befarar att barn ska lämna landet, säger Lena Ludvigsson, socialchef i Katrineholm.
Om barnet redan är utomlands är det svårt för socialen att göra något.
– Då är det för sent. Vi har inga lagliga grunder att hämta hem barnet, säger Lena Ludvigsson.
Men även annars är frågorna om hedersförtryck mot barn svåra, konstaterar socialchefen.
– Barnen ska ta ställning till väldigt stora frågor. Det handlar om att de kan behöva bryta med sin släkt för all framtid, säger Lena Ludvigsson.