Under tisdagen rapporterade tidningen om den stämning fackförbundet Byggnads riktar mot bolaget Formbetong med huvudsäte i Katrineholm. Totalt kräver Byggnads företaget på 27 miljoner kronor i skadestånd. Enligt stämningen ska Formbetong ha gjort en vinst på 25 miljoner kronor genom att betala flera hundra utländska arbetare för låg lön.
Stämningen avseende misstänkt lönedumpning rör framför allt bygget av pappersfabriken i Grums, där Formbetong var underentreprenör åt NCC under 2017 och 2018.
– Men företaget har även varit verksamt på arbetsplatser i bland annat Hallstahammar, Sandviken, Göteborg och Stockholm, säger förbundsjurist Marie Nordström på LO-TCO rättsskydd.
Hon företräder Byggnads och berättar att det var en lokal ombudsman, som själv arbetade vid bygget i Grums, som upptäckte oegentligheter.
– En av de anställda kontaktade honom och berättade att han inte fick någon sjuklön från företaget då han blev sjukskriven. Därefter förstod ombudsmannen att den utländska arbetskraften inte fick rätt ersättningar överhuvudtaget enligt kollektivavtalet. Det handlar om flera hundra personer som berörs. Bolaget har vid något tillfälle uppgett att de har 400 hundra anställda och av dem var ungefär 80 procent utländsk arbetskraft.
Nordström konstaterar att det är ett vanligt förekommande problem inom byggsektorn att utländsk arbetskraft utnyttjas och att kollektivavtal inte respekteras.
– Det är något som Byggnads verkligen arbetar med, men det är uppförsbacke. Många utländska byggarbetare är inte anslutna till facket, vilket gör det svårt för Byggnads att kontrollera att kollektivavtalen efterföljs. Det ser fint ut på papperet, men efterlevs inte i praktiken.
Marie Nordström berättar att stämningen har föranletts av lokala och centrala förhandlingar som Byggnads ombudsman har hållit i.
– Som jag har uppfattat det har det varit väldigt tungrott. Man har inte fått tillgång till uppgifter och bolaget har bestridit kraven. Man har inte nått fram i lönekraven och förhandlingarna har avslutats i oenighet.
Det som nu väntar är skriftväxling mellan parterna innan man sätter ut målet till en muntlig förberedelse i Arbetsdomstolen. Vid ett sådant möte diskuteras en eventuell förlikning. Når man inte fram sätter man ett datum för huvudförhandling.
Förbundsjurist Marie Nordström säger att det är en process som brukar ta mellan ett halvt och ett år.