God tillgång på mat ger energi och välmående – men skapar också problem. Resterna som dagligen kastas i skolor, förskolor och äldreboenden är en sinnebild för resursslöseri och skattebetalarnas pengar.
– Svinnet är ett bekymmer. Vi kastar mat för 1,5 miljon kronor varje år, säger Robert Henriksson, chef för kommunens mat och måltider-enhet.
I vikt motsvarar kostnaden 45,5 ton. Resterna som rakas ner i gröna påsen är bara en del av problemet. Ett större aber är maten som slängs innan den ens hamnat på tallriken: serveringssvinnet. Per dag och matgäst rör det sig om 43 gram, medan resterna från tallrik uppgår till tolv gram.
Det framgår av Katrineholms siffror i Livsmedelsverkets kartläggning av matsvinnet i landets kommuner. Enligt den är det ofta svårare för köken att tillvarata mat som serverats i karotter eller transporterats till mottagningskök.
Kartläggningen ska visa kommunerna hur de mest effektivt kan arbeta för att nå visionen om noll svinn.
I fjol infördes lättnader i bestämmelserna för livsmedelshantering. Det har ökat möjligheterna för köken att minska svinnet. Henrik Lilja är kökschef på Nyhemsskolan:
– Tidigare skulle allt slängas, bara det hade stått framme. Efter lättnaderna har vi kunnat spara överbliven mat till extrarätter och frysa in grönsaker för att återanvända till exempelvis såser. Miljövinsterna är jättestora, säger han.
Sedan i fjol erbjuder Nyhem, Duveholmsgymnasiet och servicehuset Igelkotten dessutom personal och föräldrar till skolelever billiga lådor med överbliven serveringsmat. På Nyhem har åtgärderna nästan helt fått bort serveringssvinnet.
Nu ska matlådor gå att köpa på fler ställen: Sandbäcksskolan, förskolan Guldregnet, äldreboendet Almgården och Julita skola.
– Det är ett bra initiativ i stället för att kasta maten. Portionerna är lagom och maten god, tycker elevassistenten och matlådekunden Maria Andersson på Nyhem.
Försäljningen är knappast big business: 15 000 i intäkt på Nyhem i fjol. I snitt säljs fem–åtta lådor per dag, beroende på tillgång och meny. Men matlådorna drar sitt strå till en minskad stack av skulor, menar Lilja.
– I den bästa av världar kan vi komma ner till noll svinn. Utmaningen är att få barnen att förstå att det är mer än mat de skrapar av tallriken. Det är också pengar.