– Jag vill inte gnälla, men det har gått för långt. Det ligger utanför min makt som enskild lantbrukare att hantera vildsvinsproblemet, och de är ett allt större problem, säger Oscar Dieden på Skalltorps gård utanför Katrineholm.
Sörmland är det län som är hårdast drabbat av vildsvinens framfart och förstörelse, enligt en enkät gjord av LRF, Lantbrukarnas riksförbund. Här uppger nio av tio lantbrukare att de har vildsvinsskador på sina marker.
Oscar Dieden är inte förvånad:
– Det blir bara mer och mer vildsvin, och dovhjort. Sedan 2018 har det varit riktigt besvärligt. Det är en ohållbar situation.
Han känner sig maktlös, konstaterar att jägarnas och lantbrukarnas intressen står emot varandra, och tycker inte att det görs något övergripande för att vända trenden.
När länsstyrelsen besökte Skalltorp konstaterades att hälften av skörden gått till spillo på grund av vildsvinens bökande och dovhjortens betande.
– Det handlar om sexsiffriga belopp, säger Oscar Dieden.
På Skalltorp är det vall, åkermark och beteshagar som bökas sönder av vildsvinen och i skogen handlar det om skadade trädrötter och nyplanteringar. Dovhjortarna betar av vallen, och förstör skog när de fejar med hornen på stammarna.
– Om man räknar baklänges så har jag som krav-bonde ungefär halva skörden jämfört med konventionellt lantbruk. När sedan vildsvin och dovhjort tar hälften blir det bara 25 procent kvar. Det gör att jag måste köpa in foder. Dels kostar det pengar, dels går det ju emot krav-bondens idé om att vara självförsörjande och slippa transporter.
Utöver förlorade inkomster och inköp av foder kostar det stora summor och tar mycket tid att återställa marken efter vildsvinen.
– Jag har köpt en specialharv från Österrike för att kunna återställa mark som bökats sönder.
Det räcker med att några små tuvor som bökats upp på vallen för att harven ska sättas efter traktorn.
– Finns det jordkokor på vallen när slåttermaskinen kommer slås kokan sönder och det kommer in jord i fodret. Det räcker med lite jord för att en plastad storbal ska börja mögla och måste kastas. Eller så kan det utvecklas en bakterie i fodret som gör djuren sjuka.
Den milda vintern har förvärrat situationen.
– Tjälad mark går inte att böka i. Nu har det varit rena smörgåsbordet för grisarna hela vintern, säger Oscar Dieden.
Oscar Dieden tycker att det har gått för långt, att stammen av vildsvin tillåtits växa för mycket och att det är för kostsamt för lantbruket.
– Jag tvingas lägga pengar på att återställa efter vildsvinen om och om igen i stället för att kunna investera i att utveckla lantbruket.
Dovhjorten har också ökat kraftigt i antal, och Oscar Dieden berättar att det kan gå mellan 80 och 100 djur och beta på en vall eller åkermark.
– Jag hade fem hektar med havrekorn. Dovhjorten hade betat rent på tre hektar.
För att hindra oönskade gäster att komma in på ägorna sätter Oscar Dieden upp kilometervis med vildsvinsstängsel.
– Hittills har det fungerat bra. Skadorna har minskat, men det är dyrt och kräver el och underhåll.
Ökat jakttryck och andra fångstmetoder, till exempel fångstburar som fångar ett flertal djur på en gång, tror Oscar Dieden skulle kunna vara en del av lösningen på vildsvinsproblemet.
– Naturvårdsverkets förslag att kostnaderna för vildsvinsskador ska halveras är ett steg i rätt riktning. Men frågan är hur mycket vildsvinen får kosta?