Du har nog sett dem hänga i butikerna, blinkande brokiga tröjor med påsydda attiraljer. Den 20 december firas fula jultröjans dag och dess historia tar avstamp i populärkulturen. Det kitschiga plagget fick en huvudroll i filmen Bridget Jones dagbok från 2001. Där kommer Colin Firths rollfigur Darcy till en julfest i en anskrämlig hemstickad tröja med renen Rudolf.
Sedan några år tillbaka översvämmas nätet av jultröjor av alla de slag och de flesta stora butikskedjor har sina egna varianter. På Rusta i Katrineholm berättar butiksmedarbetaren Frida Lindström att många kunder frågar efter dem till både män, kvinnor och barn. Hon säger att utbudet av jultröjor i butiken har utökats sedan i fjol.
– Det blir lite festligt med en jultröja, den skapar julstämning och folk får något att garva åt. Jag tycker den är ett trevligt inslag, säger hon.
Jonas Engman är etnolog och intendent på Nordiska museet. Han konstaterar att det vimlar av nya dagar, som just den fula jultröjedagen.
– Det är väldigt mycket konsumtion under högtiderna och det här spelar in. Det finns mängder av dagar som har uppstått som svampar ur jorden och den kommunikationsstruktur vi lever i gör det här intressant. Det är öppna slussar genom sociala nätverk där det är lätt att skapa nya dagar. Jag föreslår ibland att vi ska fira den japanska flottans dag den 7 juli, för det vore nästan lika apart som att fira den fula jultröjans dag.
Vad signalerar man när man drar på sig en jultröja?
– Jag tänker att det finns en ironisk glimt samtidigt som man signalerar att nu är det tamejfan jul. Symbolvärdet är praktfull medelklass, men kommer du ut på gatan och ser en uteliggare i en jultröja tolkar vi det på ett annat sätt. Då tänker vi kanske mer att det är den enda tröja den här personen har. Hur det mottas beror på vem som bär tröjan och var.
Jonas Engman säger att jultröjan som fenomen inte har någon kulturhistorisk förankring. Den har snarare tagit vägen om filmer och sociala medier. Däremot är det en del av det anglosaxiska flödet av jultraditioner som Engman säger har varit enormt från 1800-talet och fram till i dag.
Numera är de flestas garderober välfyllda, men så var det sannerligen inte förr i tiden.
– Om vi går 100, 150 år tillbaka i tiden var kläder en bristvara. Om du fick en tröja till jul var det för att du hade slitit ut din gamla. Det var först under efterkrigstiden som barn började klaga på att de fick mjuka paket.
Annars är julen en tid vi gärna vill återvända till en gammeldags sinnevärld.
– Marknadsförarna är superbra på att plocka upp det, när annonser dyker upp inför jul väver man in adjektiv som äkta, prima och traditionell. De uttrycken är kvalitetsmarkörer från förr. Att kalla en produkt "Mormors pepparkakor" är ett spel med det autentiska. Den blinkar väldigt effektivt med föreställningen om det traditionella, men att kliva in i ett kök där det luktade nybakat var utopiskt för de flesta 1899.
Finns det någon bortglömd historisk jultradition som du skulle vilja blåsa nytt liv i igen?
– Jag skulle vilja ge julbocken nytt liv. Den fanns i medelklassen under 1800-talet på landsbygden, men då var den en tuffare och strängare gestalt. En stränghet som jultomten sedan fick ärva. Julbocken var en manifestation av djävulen, men det tänker vi inte på när vi ställer halmbocken under julgranen.