– I kommunens miljöutredning får tallmossen det näst högsta naturvärdet. Det skulle mycket väl kunna vara ett naturreservat här, mitt i stan. I kommunens grönplan har de själva föreslagit att mossen skulle kunna göras tillgänglig för friluftsliv, säger Janne Elmhag, vice ordförande i Katrineholmskretsen av Naturskyddsföreningen.
Tillsammans med ordförande Bo Karlsson tar han täten och guidar till tallmossen.
De höga träden har nog alla sett som åkt genom Kerstinboda industriområde men färre har varit i tallmossen trots att det fågelvägen bara är dryga kilometern till Stortorget. Tätortsnära grönområde kallas det också. På mossen kryssar man fram mellan doftande skvattram och ståtliga tallar. Älgar är av spåren att döma de flitigaste besökarna.
Mossen är en del i det 30 hektar stora område som i kommunens planförslag ska bli industrimark. Området ska bland annat användas som uppläggningsplats av industrier i området, och för nyetableringar.
Karlsson och Elmhag konstaterar att det är skillnad på grönområden, att de övriga ytorna i planförslaget inte är lika viktiga att spara. Det är mossen som är unik.
I stället för att göra industrimark av tallmossen vill Naturskyddsföreningen att kommunen gör det som står i grönplanen; se över tillgängligheten till mossen.
– I grönplanen står det att området har potential för svampplockning och friluftsliv. Man har till och med hittat hjortron här. Kommunen måste leva upp till sina fina formuleringar, säger Janne Elmhag.
Med en parkeringsplats, informationstavla och upprensade stigar ser säger de att området skulle kunna bli tillgängligt för allmänheten.
Enligt Bo Karlsson är det ovanligt med så gammal skog, 180 år, i våra trakter. Han berättar att vanlig skog, produktionsskog avverkas när den är 80-90 år. På tallmossen har bland annat tallticka, laxticka och jättesvampmal hittats, arter som bedöms ha mycket högt indikatorvärde för natur som bör skyddas.
– Tallticka är en rödlistad art som kräver tallar som är 150 år eller äldre. Så gammal skog blir det aldrig längre. Tallmossen med sina unika arter går förlorad för alltid om det blir industrimark här, säger Bo Karlsson.
– Allt hänger ihop i naturen. Genom talltickans angrepp på trädet underlättar det för ovanliga insekter och hackspettar att bygga bo, fortsätter han.
I egenskap av egenföretagare och biolog har Janne Elmhag själv gjort en bedömning av mossen för flera år sedan. I den senaste, och mer grundliga, naturinventeringen som gjordes 2018 av ett annat företag konstaterades höga naturvärden, med den näst högsta klassificeringen.
Det var då Naturskyddsföreningen fick upp ögonen för mossen.
– Det viktiga är att den värdefulla skogen på något sätt bevaras, säger Janne Elmhag.
Erik Bjelmrot, plan- och byggchef i Katrineholms kommun konstaterar att det både är ett högt naturvärde och stort exploateringsintresse i området. Planförslaget ser ut som det gör efter värderingen att området är viktigt för kommunens utveckling.
– Vi letar efter bästa möjliga lösning, och tittar på kompensationslösningar för de naturvärden som försvinner, säger Erik Bjelmrot.
Efter att synpunkterna på höstens samråd har sammanställts ska planförslaget ut på granskning under våren. Det annonseras i Kuriren, och ställs ut på samhällsbyggnadsförvaltningen, biblioteket och kommunens hemsida. Allt för att få in synpunkter.