Under 2023 delades det ut 336 böter till resenärer utan giltig biljett i Sörmlandstrafiken, en siffra som redan under de tio första månaderna av 2024 överträffats. Redan då hade man delat ut 387 straffavgifter om 1 220 kronor. Enligt Johan Tollén, kommunikatör för kollektivtrafik på Region Sörmland, ser man en ökning i tjuvåkning.
– Vi ser en ganska tydlig ökning utifrån de här siffrorna, men det handlar också om att vi har ökat frekvensen av kontroller. Vi kan egentligen inte säga att fusket har ökat, bara att fler har åkt fast, säger Tollén.
Man har nu satsat på kontroller även utanför kontorstid.
– Våra kontrollanter jobbar varje dag, även helger. Det är ett mörkertal när det gäller hur många som faktiskt tjuvåker, säger Tollén.
Fuskåkning är ett fenomen som kräver ständig övervakning, och Sörmlandstrafiken arbetar kontinuerligt med att anpassa sina kontroller. Det finns ingen fast rutin för när och var kontroller utförs, vilket gör det svårare för fuskåkare att förutsäga när de kan bli stoppade.
– Vi vill inte att folk ska lära sig när kontrollerna sker, det ska ske oväntat och över hela länet.
Under pandemin fanns en särskilt stor utmaning. Då stängdes framdörrarna på bussarna för att minska smittspridningen och skydda förarna, vilket ledde till en kraftig minskning i biljettintäkter.
– Resandet gick ner 50 procent, men det var naturligt i och med rekommendationerna att man inte skulle resa kollektivt om man absolut inte måste. Men vi tappade också 80 procent av intäkterna mot ett normalår. Det är ändå en fingervisning att det var en stor del som inte betalade för sig.
När framdörrarna öppnades igen och föraren åter kunde kontrollera biljetterna förbättrades intäkterna markant. Förarna spelar en viktig roll i att säkra att resenärer har giltiga biljetter, menar Tollén, men vid vissa tillfällen, som under morgonrusningen eller när en hel skolklass kliver på, kan det vara svårt att hålla koll på alla.
– Vi gör extra punktinsatser när vi får rapporter om misstänkt tjuvåkning på vissa linjer, men det är omöjligt att kontrollera alla.
En av de vanligaste formerna av fusk är att resa på en ungdoms- eller studentbiljett utan att vara berättigad till det. Resenärerna som tas på bar gärning använder ofta samma ursäkt – att de inte visste att de behövde legitimation för sin biljett.
– Det är inte ovanligt att vi hör: ”Oj, jag visste inte att jag behövde studentlegitimation”, men det räcker inte som ursäkt för att slippa undan tilläggsavgift. Resenären har ansvar att ha rätt biljett, och föraren har rätt att stoppa resenärer som inte kan visa att de har rätt till rabatten, förklarar Tollén och fortsätter:
– Det är en form av bedrägeri att köpa en biljett som man inte har rätt till.
Statistiken visar att det är i stadstrafiken som problemet med fuskåkning är som störst. På längre sträckor, där många arbetspendlar eller där barn reser, är biljettfusket mindre vanligt. Spontanåkare i stadstrafiken är dock mer benägna att resa utan biljett.
– Generellt i hela länet är stadstrafiken mer drabbad. Det är ofta där man åker utan biljett. Där är problemet som störst, konstaterar Tollén.