I dagarna avslutar Stefan Granetin Westin sin andra termin på undersköterskeutbildningen.
Stefan Granetin Westin stortrivs i korridorerna på Katrineholms tekniska college. Här pluggar han till undersköterska på Viadidakts vuxenutbildning. I dagarna avslutar han sin andra termin. Till jul är han färdigutbildad undersköterska.
– Jag har aldrig varit så nervös som när jag gick genom dörrarna in på skolan i höstas. Då var det 35 år sedan jag gick ut gymnasiet i Södertälje. Jag hade inte en aning om jag skulle klara av det, om jag kom ihåg hur man pluggar. Men det går riktigt bra, säger han.
Den första praktiken, i höstas, tillbringade Stefan på ett LSS-boende i Vingåker. Först fick han jobba som vikarie, sedan blev han uppmanad att söka en ledig tjänst på boendet.
Men Stefan vill göra klart sin utbildning. Det slutade med att Stefan och en klasskompis fick ett specialschema så att de kan plugga och jobba samtidigt.
Innan Stefan, som bor i Vingåker, satte sig i skolbänken jobbade han på Voith i Högsjö.
– När man jobbat på en fabrik i 33 år så vet jag vad jag ska göra i dag och jag vet vad som händer om 14 dagar och tre månader. Det har varit en väldigt bra industri, men 33 år räckte.
På jobbet har han varit fackligt aktiv. Han har också varit ordförande i barn- och utbildningsnämnden i Vingåkers kommun och tagit emot barn och ungdomar som behöver ett familjehem.
– Jag har alltid brunnit för andra människor och för att hjälpa till, säger han.
För två och ett halvt år sedan drabbades han av cancer.
– Då var man plötsligt inte odödlig längre.
Efter att ha besegrat sjukdomen tog han steget.
– Det här är helt underbart. Det är jätteroligt att plugga.
Från början bestod klassen av 25 elever. I dag är de elva kvar. Till skillnad från i ordinarie gymnasieutbildningar så läser de bara vårdämnena.
– Vi har bra sammanhållning och vi har bra diskussioner. Och så har vi fantastiska lärare.
På skolan finns ett så kallat metodrum för praktiska övningar. Här bäddar Stefan Granetin Westin om en "patient".
När han sökte praktikplats var han inriktad på Karsudden eller sjukhuset.
– Äldreomsorgen ville jag inte till. Jag är ju snart där själv. Men så fick jag göra praktik på ett LSS-boende/boendestöd, då hittade jag hem. Jag längtar till jobbet hela tiden. Även de jobbiga dagarna känner man att man har gjort något, underlättat livet, för någon annan.
I höst ska han göra praktik på Karsudden.
– Det ska bli jättespännande, att jämföra den delen av psykiatrin med det som jag jobbar med nu.
Stefan Granetin Westin uppmanar den som är sugen på att plugga att våga ta steget. "Det värsta som kan hända är att man upptäcker att det inte var som man trodde", säger han.