Enligt Magnus Sjöholm, på Brandmännens riksförbund (BRF) och distriktsombud för bland annat Sörmlands län, håller situationen nu på att eskalera. Det centrala kollektivavtalet för räddningspersonal i beredskap, som förhandlades fram i oktober och som enligt BRF och anställda innebär kraftiga försämringar, hotar att leda till att vissa områden och bygder snart kan stå utan en viktig samhällsfunktion.
– Deltidsbrandmän är chockade och känner att deras smärtgräns är nådd. På sistone har vi börjat få rapporter om stationer som aviserar om uppsägningar, senast på ett par ställen i Dalarna, och flera andra är på väg att följa efter. Allt håller på att rasa, det här innebär en katastrof för verksamheten på många platser.
Magnus Sjöholm, tidigare deltidsbrandman, medverkade själv i förhandlingarna, där fackförbunden Kommunal och Vision kom överens om det nya avtalet med arbetsgivarsidan, bestående av Sveriges kommuner och landsting och Pacta. Men BRF, som företräder den absoluta majoriteten av deltidsräddarna och vanligen förhandlar fram avtalen, vägrade att godkänna uppgörelsen.
– Överenskommelsen innebär sänkta löner genom nya utbetalningssystem, slopade ob- och biltillägg och en förändrad semesterersättning. För vissa kan en fjärdel av lönen försvinna. Det här är redan en plågad arbetsgrupp som halkat efter i löneutvecklingen.
Det nya avtalet har fått många deltidsbrandmän i landet att höja sina röster och på exempelvis sociala medier sprudlar engagemanget i form av både ilska och kampvilja. En som deltar i den livliga debatten är Tonny Adrelius, brandman på deltid på Vingåkers station, och tidigare stationens fackliga representant.
– Vi har inte samlat oss i Vingåker och diskuterat saken gemensamt ännu, men visst finns det indikationer på att anställda har tröttnat och funderar på att säga upp sig. Vi har redan jättesvårt att få tag i folk och i dagsläget får vissa jobba extrapass, vad skulle då hända om flera av oss slutar? Det här handlar om att ha en fungerande räddningstjänst och samhällsservice, säger Adrelius, en av 17 brandmän i Vingåkersstyrkan.
Själv arbetar han mycket kvällar och helger, och skulle med det nya upplägget förlora en stor del av sitt ob-tillägg. Han ger det slopade biltillägget som ett exempel på vad den nya överenskommelsen kan innebära för kommuninvånarna.
– Vi måste stå på gaspedalen när larmen kommer. Med dagens system får vi bryta mot trafikregler för att komma fram i tid och rädda liv, men utan bilersättning försvinner lättnaderna och utryckningarna kommer att ta längre tid.
På beredskapsstationen i Julita, där antalet larm är långt mindre än i Vingåker, säger befälet Gisela Meinhold att hon själv inte satt sig in i den pågående konflikten.
– Men jag förstår att det nya avtalet inte är bra, det är ramaskri inom kåren. Till exempel med prat om att vi kommer att få en sämre ersättning än snöröjare, och då ska vi ändå sätta våra liv på spel.
I Björkvik berörs inte räddningsstyrkan nämnvärt, främst eftersom det sker relativt få larm där och då det finns relativt många personer som utför sina uppgifter på ideell basis.
– Men om vi över huvud taget ska ha räddningsorganisationer kvar utanför städerna framöver, måste vi se de centrala avtalen på ett annat sätt. Vi måste ta vara på deltidarna, som har låg status, annars kommer räddningstjänsten att sluta fungera, säger stationsansvariga Göran Nilsson.
Till följd av kritiken mot det centrala avtalet har det på en del håll uppstått diskussioner om lokala avtal. Tonny Adrelius i Vingåker dryftade under tisdagen frågan med cheferna på Västra Sörmlands räddningstjänst i Katrineholm, men fick ett negativt besked.
– Vi har inga planer på ett lokalt avtal, även om vi självklart ska följa lägesutvecklingen. Det viktiga för oss är att kommuninvånarna har ett gott skydd och att våra anställda trivs, säger räddningschefen Roger Larsson.