Efter en tågresa från hemstaden Eskilstuna står Jonathan Törnstrand på tidningens redaktionsgolv, genuint orolig för världsutvecklingen men övertygad om att det fria ordet kan vända skeendet.
– Det är klart jag tror det, annars hade jag inte skrivit ledartexter. Trots inhuman rättspolitik som spårar, klimatkris som skenar och demokratiska rättigheter som slipas ned är jag optimistisk. Världen är visserligen mindre fri, men jag är frispråkig och absolut fri i mitt skrivande.
Ett antal textpubliceringar senare i systertitlar som Eskilstuna-Kuriren och Upsala Nya Tidning, kommer Törnstrand nu med sin första ledartext i Katrineholms-Kuriren. Under våren har han rollen som vikarierande ledarskribent på tidningen. Med rötterna i den sörmländska myllan minns han Katrineholm väl.
– Jag var här på idrottsläger när jag var yngre. Det är en fin stad, mysig. Stämningen är gemytlig. Men alla ställen har sina problem. Fast min uppfattning är att det finns en lösningsinriktad anda här.
Hur gör du för att sätta dig in i det lokala politiska livet i Katrineholm och Vingåker?
– Jag läser handlingar, och så kommer jag dyka upp på kommunfullmäktige. Men det här handlar om något större än handlingar. Jag tror att man skriver om det som är viktigt genom att förstå vad vanligt folk tycker är viktigt. Har man tankar om något är man alltid välkommen att höra av sig till mig.
Törnstrand återkommer till ordets kraft att förändra och att han drivs av ett rättvisepatos, som han menar felaktigt ofta förknippas främst med vänstern.
– I den moderna debatten glöms ofta den mest centrala liberala principen bort, att stå upp mot förtryck. Tendensen går mot hårdare krav och att stänga ned när vi i stället borde skapa öppenhet och inkludering. Och idéer är starkare än man tror. Om jag lyckas sprida goda tankar kan jag göra samhället bättre på sikt. Det är så viktigt att det finns något som förespråkar en annan utveckling.
Hur kommer det här till uttryck i dina texter?
– När jag skriver och tänker försöker jag se saker från individens perspektiv, hur system drabbar människor. Ibland handlar om att riva ned systemen, men alltid att utgå från den fria människan.