Sedan 2009 har anmälningarna om våld mot barn ökat med 25 procent i Sverige enligt Brottsförebyggande rådet. Ökningen av våld mot de minsta barnen är betydligt större: 82 procent sedan 2009. 2018 anmäldes 3 990 misshandelsbrott mot barn i åldern noll till sex år i landet.
Linda Qvarnström berättar att socialtjänsten i Katrineholm har tittat på sina ärenden sedan 2012.
– Det har ökat. Den största ökningen gäller våld inom familjen och fysiskt våld mot barn. 2012 hade vi 49 aktualiseringar, alltså anmälningar, som handlar om våld mot barn och 2018 hade vi 190 aktualiseringar. Hittills i år har vi haft 37 aktualiseringar.
Ökningen gäller främst så kallat uppfostringsvåld.
– Det är ganska grovt våld, det förekommer att föräldrar använder tillhyggen, säger Linda Qvarnström.
På Barnahus i Nyköping, dit barn som misshandlats kommer för att höras och utredas, har Katrineholm de första fyra månaderna i år haft 39 ärenden. Nyköping, som är betydligt större, har haft 22 ärenden där.
Varför anmäls då barnmisshandel oftare här? En förklaring är att skola och förskola är bra på att slå larm. En annan förklaring, som Linda Qvarnström och Johanna Säfström, chef på enheten för barn och unga, lyfter, är att en hel del av uppfostringsvåldet utövas av personer med bakgrund i länder där barnaga är tillåtet.
– Det är ganska vanligt att föräldrar säger att de inte visste att de inte får slå. De upplever att barnen är jobbiga men vet inte hur de ska göra. De föräldrarna är hjälpsökande och önskar stöd i sin föräldraroll.
– En fundering jag har är om man är bättre i andra kommuner på att ta emot människor från andra kulturer och berätta hur det fungerar i Sverige? Jag vet inte, säger Johanna Säfström.
Bland svenskfödda föräldrar som anmälts, är det i stället vanligt att förneka att man slagit barnen.
Nyligen öppnade kommunen och Region Sörmland en familjecentral, där man når nyblivna föräldrar, där man nu börjat med föräldracaféer.
– Vi har olika teman på träffarna. På första träffen kom mellan 20 och 30 föräldrar med annan bakgrund än svensk. Vår upplevelse är att man vill lära sig, man vill förstå vårt samhälle, säger Linda Qvarnström.
En del föräldrar är rädda för socialtjänsten och tror att barnen ska tas ifrån dem. Därför är familjecentralen och föräldracaféerna viktiga, för att jobba förebyggande, med information och med att ge stöd tidigt.
Men, poängterar Linda Qvarnström, allt kan inte informeras bort.
– Ibland måste vi såklart placera barn som far illa och som är i behov av skydd.
När det gäller våld mellan vuxna i familjer sker det lika ofta i svenska familjer som i familjer med utländsk bakgrund, enligt socialtjänsten.