– För tio år sedan hade vi kanske tre uteställen som stängde samtidigt. Folk kom ut vid stängning och gick kanske vidare. Då var det betydligt vanligare att det blev slagsmål, i kombination med berusning, säger Peter Göransson, kommissarie vid polisen i Katrineholm.
Den typen av misshandel var egentligen ganska lätt för polisen att förebygga:
– Polisiär närvaro där misshandeln sker. Det är inte svårt för oss att lägga upp arbetet efter det, att vi står utanför krogarna och ser vilka som är orosmoment och förebygger genom att ta hand om de personerna. Våld i offentlig miljö har vi alltid jobbat med, säger Peter Göransson.
2018 anmäldes 372 misshandelsfall i Katrineholms kommun, med 264 identifierade gärningsmän och 350 målsägare, alltså brottsoffer. Enligt Brottsförebyggande rådet, BRÅ, skedde 35 av misshandelsfallen 2018 utomhus, att jämföra med 141 fall av misshandel utomhus år 2010.
– Man kan konstatera, att rent polisiärt är det svårare för oss att förebygga det som sker inom hemmets fyra väggar. Det är svårt att lobba folk i tvättstugan, säger Peter Göransson, och syftar på LOB, lagen om omhändertagande av berusade personer, som är den ena av de lagar polisen kan stödja sig på när man vill omhänderta en berusad person som potentiell bråkmakare. Den andra är polislagens 13:e paragraf, som handlar om att stoppa ordningsstörningar.
Enligt polisen är det flera förändringar, som kommer till uttryck i att misshandeln flyttat inomhus.
– Vi har inte samma krogliv längre. Dryckesvanorna är annorlunda, ungdomar dricker inte på samma sätt som tidigare, säger Peter Göransson.
2018 sker misshandeln under alla veckans dagar.
– Det är ganska jämt fördelat. I princip uteslutande sker alla brott i tätorten. Det sker generellt inte i Laggarhultsområdet, inte heller i Lasstorp eller på Öster neråt Backa. Det sker i Nävertorp, på Norr och i Centrum/Öster bort mot sjukhuset, säger Dennis Ejdvinsson, kommunpolis.
Men mer anmärkningsvärt än i vilka områden misshandeln inomhus sker, tycker Dennis Ejdvinsson att åldrarna på dem som blir misshandlade är.
– Det som sticker ut är att av de här 350 målsägarna vi har, är 135 stycken 14 år och yngre. Det gör att 38 procent av offren är mellan 0 och 14 år. Barnen har oftast någon relation till förövaren och det sker inomhus, inte i krogmiljö, säger han.
Samtidigt är 24 procent av de identifierade gärningsmännen också barn under 14 år, men utan att granska varje enskild anmälan kan inte Dennis Ejdvinsson veta om det handlar om syskon som slår varandra, eller om misshandeln sker mellan elever i skolan eller på fritiden. Störst antal förövare finns dock i åldersgruppen 18 till 25 år,
Dessutom finns ett mörkertal, säger Dennis Ejdvinsson.
– Vi vet ju också att det sker en hel del bråk och misshandel som inte anmäls. Man kanske inte anmäler allt. Vi vet ju till exempel att grabbar i en viss ålder har en tendens att bråka ganska mycket. Vi har ett arbete framför oss, konstaterar han.
Peter Göransson anser, att anmälningarna är ett mått på hur människor mår, kanske särskilt när misshandeln sker hemma, inomhus.
– En krogsmocka är förstås illa nog, men det kanske var två som stötte ihop som druckit för mycket. Det här andra våldet är inget polisen kan hantera helt ensam. Det kanske är socialen, vården, andra instanser, som måste vara med.