Den färska rapporten från SKR, Sveriges kommuner och regioner, visar att skolan behöver kavla upp ärmarna ett varv till.
– Vi behöver bli bättre hela vägen helt enkelt, från förskolan och i hela grundskolan, för att fler elever ska bli behöriga och komma in på ett nationellt gymnasieprogram.

Så kommenterar bildningsnämndens ordförande Johan Söderberg (S) årets Öppna jämförelser för grundskolan i ett pressmeddelande. Enligt rapporten från SKR försämrades resultatet för vårens niondeklassare i Katrineholm jämfört med föregående år.
I rapporten hamnar niornas behörighet till gymnasiets yrkesprogram på 67 procent. Rikssnittet ligger på 84 procent, med stora skillnader mellan kommunerna. Spannet mellan de högsta respektive lägsta resultaten har fortsatt att öka över tid.
Katrineholm backar mer än väntat också när SKR:s förväntade resultat ställs i relation till nyckeltalen för meritvärde, behörighet och uppnådda kunskapskrav i alla ämnen.

– Mycket arbete pågår men vi behöver vässa oss ytterligare både när det gäller analys och åtgärder för att ge rätt stöd och utbildning, kommenterar Söderberg vidare.
Enligt SKR:s prognos skulle 74 procent av Katrineholms nior i våras varit behöriga till gymnasiet. Det uppnåddes, men först sedan många betyg lästs upp under sommaren. Det syns dock inte i statistiken.
Bildningsförvaltningens chef Helene Björkqvist ser en ljuspunkt i rapporten. Även om det är från en relativt låg nivå jämfört med rikssnittet, har niornas sammanlagda modellberäknade meritvärde höjts.
– Vi har kompetent och engagerad personal ute i våra förskolor och skolor som gör stordåd varje dag. Samtidigt måste vi fortsätta arbetet med att förstärka och förbättra utbildningen så att fler elever blir behöriga till gymnasiet.

I pressmeddelandet säger Björkqvist också:
– Trots att det ser mörkt ut just nu så tror vi på det arbete vi gör och att det kommer att ge resultat i långa loppet.
SKR:s sammanfattning av rapporten påvisar inga stora avvikelser för landets grundskolor jämfört med 2018.
Organisationen rapporterar årligen jämförelser av kvalitet, resultat och kostnader inom flera kommunala och regionala verksamheter. 
Förutom om skolan görs öppna jämförelser av företagsklimat, hälsa och sjukvård, samhällsplanering och säkerhet, socialtjänst, folkhälsa och jämställdhet.