Ponera något av följande:
Det vankas stor tonårsfest i en lokal utan krav på nykterhet. Det samlas ljusskygga personer i en olåst cykelkällare om kvällarna. Det börjar klottras på husväggar och elskåp i ditt bostadsområde.
Då krackelerar tryggheten. Risken för brott ökar.
Tidigare har sådan information ofta stannat vid frontlinjen; hos bovärden, uthyraren eller den kommunala förvaltningen. När anmälan om misshandel eller knarkförsäljning sedan dimper ner hos polisen är brottet redan begånget.
EST handlar om att tillvarata informationen i tid. För att, antingen på uppstuds eller på sikt, sätta in trygghetsskapande åtgärder – och förebygga brott
– När medborgarna känner sig trygga, rör de sig mer i miljöer som tidigare kändes otrygga. Och då ökar tryggheten ytterligare, resonerar kommunens säkerhetschef Tobias Plantin.
– Vi har haft problem – bråk, strypningar, drogförsäljning – som skapat otrygghet på Järvenskolan. Via EST har vi identifierat fler anmälningar, vilket har lett till att vi kunnat agera mot individer och avgöra hur mycket folk vi ska ha på plats. Den samlade bilden är att det haft effekt, säger kommunpolisen Johnny Onbiner.
Fokus för de kommande årens brottsförebyggande arbete i Katrineholm är att trycka tillbaka ungdomsbrottsligheten, skapa trygga offentliga miljöer och kraftsamla mot exempelvis narkotikabrottsligheten.
Att polis och kommun behöver samverka är inte raketforskning. Det har också gjorts under lång tid, men inte alltid med den stabilitet och struktur som EST förutsätter.
Syftet med arbetsmetoden är att öka kunskapen om var, när och varför brott riskerar att begås. Med den kunskapen på bordet kan insatserna bli mer effektiva, är tesen.
Nyckeln till framgång är att samla in och dela information. Polisen och dess kanaler förslår inte alltid.
– Vi är 80 personer, kommunen 3 000, som Onbiner säger.
Kommunens kanaler finns ute i verksamheterna, i exempelvis skola och fritidsverksamhet. Även KFAB och en handfull privata aktörer deltar i informationsutbytet som är EST:s signum.
– Vi kan på så sätt få information i ett väldigt tidigt skede. Varifrån, varierar beroende på var vi upplever att vi har problem. Generellt är det mycket värdefullt att ha personer som rör sig mycket ute på stan, säger Plantin.
En gång i veckan sammanställs informationen och analyseras. Lägesbilden avgör vilka insatser som bör göras och av vem. Kommunen kan till exempel kontakta arrangörerna av den där festen. Polisen kan se till att patrull i tjänst håller ett öga på den.
– Det är ett bra system. Vi får tidigt veta både vad som är på gång och om ett problem är återkommande, säger Onbiner.
– Kartläggningen gör att vi kan följa upp och arbeta med trygghetsfrågorna också i ett längre perspektiv, säger Plantin.
Metoden är hämtad från Örebro, där den utvecklats i samarbete med forskare vid universitetet. Ännu prövas den bara på försök. Men när kommunen och polisen i Katrineholm nyligen tecknade nytt samverkansavtal, förband de sig att fortsätta med metoden.
– Nu ser vi oss om efter ett it-stöd som kan underlätta inrapporteringen. Då får vi ett väldigt bra verktyg för att jobba ännu mer effektivt, säger Plantin.
– Jag har pratat med poliser i särskilt utsatta områden i landet. Där finns så många poliser att man inte behöver jobba så här. För oss är det däremot väldigt värdefullt, tycker Onbiner.