Om inga förseningar tillstöter ska nya Järvenskolan 7–9 stå klar till höstterminen 2022. Storskolan ska rymma 1 300 elever, och har av S- och M-majoriteten budgeterats till drygt en kvarts miljard kronor.
”Vansinne”, tycker kritikerna.
– Jag är genuint orolig, säger föräldern Johanna Ek.

Hon är relativt nyinflyttad katrineholmare men lyfter redan blicken över kommungränserna för att hitta en annan skola. Hon har ett barn med NPF, neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, och fruktar inför dennes högstadiedebut om några år.
Hur ska storskolan kunna garantera trygghet och individanpassning för de elever som är beroende av mindre sammanhang för att alls klara skolgången? 
Det kan den inte, anser hon.
– Jag saknar en konsekvensbeskrivning. Vad händer om fler elever slås ut, blir hemmasittare eller måste trängas in i kommunens resursskola? Syftet med resursskolan är ju att fungera bara för ett fåtal elever.

Johanna Ek tror att det säkert är lättare att rekrytera välutbildad personal till en modern, central storskola än till mindre högstadieenheter – inte minst om dessa skulle finnas på landsbygden. Men det är inte skäl nog till att bygga, tycker hon.
Därför har hon startat uppropet. På tisdagen hade 283 personer anslutit sig på Facebook.
Ek tycker att det är en stor brist att Katrineholm planerar endast för en kommunal högstadieskola i framtiden. Det måste finnas även mindre alternativ, anser hon, för att kunna tillgodose elevers olika behov.
Stora skolor är inte lösningen på bristande studiero, otrygghet och låga kunskapsresultat, menar hon och pekar på närliggande exempel i Nyköping och Strängnäs. 

Artikelbild

| Föräldern Johanna Ek har startat uppropet som redan samlat nästan 300 personer som vill stoppa skolbygget.

Hon undrar om kommunen alls har tagit intryck av den forskning som lyfter fram riskerna för stress och ohälsa i öppna, flexibla lärmiljöer.
– Jag har kollat på ritningarna. Jag tycker det är en flumskola. Man har inte klassrum, utan ”vardagsrum”. Min erfarenhet är att barn i vardagsrum slappar. Det ger inte direkt känslan av att det är en miljö som bidrar till att höja kunskapsnivån. 
– Jag tycker att man måste ta till sig av forskningen och NPS-anpassa skolan. Då fungerar den bra även för andra barn.
Bland de som hittills hakat på Eks initiativ och skrivit under uppropet finns andra föräldrar till blivande högstadieelever, men också lärare och personer med egen erfarenhet av stora skolor.
"Som speciallärare vet jag att många barn inte mår bra av ett stort sammanhang, inte minst de med npf-problematik. Jag rekommenderar ingen att sätta sina barn i en storskola då barnen 'försvinner' i mängden”, kommentar en person.

”Jag tror inte på konceptet med en storskola då alla barn är olika och måste få utrymme att vara olika. Jag tror inte att man kan skapa de olika miljöerna som behövs när man sätter alla barn under samma tak", skriver en annan.
”Den enda egentliga fördelen för storskola är p g a ekonomiska skäl. Men skolor, välfärd i allmänhet och inte minst barns välbefinnande och barns bästa BÖR INTE drivas av främst ekonomiska hänsynstaganden. Barns bästa kostar. Vi skattebetalare är villiga att betala det", menar en tredje.
Johanna Eks tanke med uppropet är att samla så många underskrifter som möjligt och sedan ta protesten vidare till bildningsnämnden.
– Kanske är det för sent att stoppa bygget. Men det finns en stor oro och politikerna måste bemöta den.