– Lagen är lagen. Den kan man inte åsidosätta bara för att man inte tycker att den passar ens kommun.
Det säger Magdalena Karlsson, undervisningsråd vid Skolverket, om reglerna för Katrineholms förskola som trädde i kraft den 1 januari i år.
Syftet med att ändra i reglerna är att underlätta förskolans planering inför längre lov. Särskilt på sommaren, när många föräldrar tar ut extra ledighet, har barn som väntats till verksamheten uteblivit. 

Följden har bland annat blivit att personal- och matkostnaderna har rakat i höjden. Det har tidningen rapporterat om flera gånger tidigare.
I och med regeländringen fråntogs barn till föräldralediga sin rätt att under skollov vistas 20 timmar i veckan i förskolan. Det har väckt starka reaktioner bland vårdnadshavare som vill och behöver ha ett eller fler barn kvar i verksamheten.
”Jag förstår tanken bakom den nya lovregeln och de kortare loven säger jag ingenting om. Jag tar gärna hand om båda mina barn, men jag anser att regeln inte över huvud taget ser till barnens bästa.”
Så uttrycker sig en förälder i ett mejl till tidningen.
Beslutet att ändra i reglerna togs av bildningsnämnden i december 2018. Samtliga partier stod bakom det. Men är det ens lagligt? undrar föräldern.

Nej, enligt Skolverket.
Skollagen slår fast att barn till föräldrar som är hemma med annat barn eller är arbetslösa, har rätt till förskola minst tre timmar per dag eller 15 timmar i veckan.
Detta ska reservationslöst gälla året om, har Skolverket menat också i liknande fall i andra kommuner.
Enligt Magdalena Karlsson blandar kommunerna ofta samman detta med rätten till allmän, avgiftsfri förskola. Den är kopplad till skolans läsårstider och därmed även lovledigheter.
Karlsson förstår att det kan vara svårt för kommunen att hålla alla förskolor öppna sommartid. 
– Men då får man hänvisa föräldraledigas barn till andra förskolor. Man kan inte bara begränsa deras rätt, säger hon.

Till grund för bildningsnämndens beslut låg en tjänstemannautredning. Förvaltningen hade inte funnit några juridiska invändningar mot regeländringen.
Johan Söderberg (S) är ordförande i nämnden.
– Jag har inte haft någon annan bild än att detta skulle vara förenligt med skollagen. Lagen säger heller inte uttryckligen att föräldraledigas barn inte kan omfattas av skolloven.
Det har av allt att döma inte gjorts någon vägledande rättslig prövning av en kommuns möjlighet att begränsa förskoletiden enligt Katrineholmsmodellen.
– Om det finns en sådan dom, får vi titta på det här igen. Vi har ingen anledning att fatta beslut som strider mot lagen.

När de nya reglerna testades i skarpt läge i somras, gav det enligt kommunen ett positivt utfall, både pedagogiskt och ekonomiskt. Det senare väcker ilska i föräldraleden:
”I tio veckor har vi betalat full avgift för vår son utan att han varit välkommen. Helt orimligt! Skulle vår el-leverantör inte kunna leverera el under tio veckor, skulle vi ju inte betala för vår ’vanliga’ förbrukning”.
Avgiftsbelagda förskoleplatser betalas alltså enligt maxtaxan även för tid då barnet utestängs från verksamheten. Är det rättvist?
– Jag förstår att vårdnadshavre kan tycka att det är konstigt. Men i det fallet har vi valt att följa den praxis vi har. Den del man betalar är dessutom bara en bråkdel, cirka tio procent, av den faktiska kostnaden för platsen.