Fram till 2016 låg Katrineholms grundskolor långt efter i Skolsveriges digitala utveckling. Men så togs ett kraftfullt tag för att lämna bakvattnet.
Det året började surfplattor till eleverna och bärbara datorer till lärarna delas ut i alla skolor. Gymnasiet hade redan gått i bräschen med lånedatorer till samtliga elever. Även förskolorna hade börjat använda datoriserade verktyg.
Från 2016 till i dag har nästan 33,5 miljoner kronor pumpats in i 1– 1, satsningen på "en elev, en dator" som även omfattar pedagogerna. I förskola och fritidshem är det inte lika tätt med "paddor", ungefär en på fyra elever. Där används digitala verktyg på ett annat sätt och mer kollektivt än i skolorna.
Digitaliseringen av svenska skolan har framför allt motiverats med att den ska bidra till ökade kunskaper och därmed högre betygsresultat. Ett annat skäl som angetts, är att elevernas tekniska förmåga ska stärkas. 1–1 ses också som ett sätt att skapa mer jämlika förutsättningar för elever med skilda socioekonomiska bakgrunder.
Forskningen kring de digitala verktygens effekter är dock spretig och tvetydig.
Skolpolitikern Inger Hult (L) i bildningsnämnden har därför lyft behovet av en lokal utvärdering. Hon tycker att det är viktigt att skyndsamt se över vad 1–1-satsningen i grundskolan egentligen gett för resultat hittills.
En utvärdering skulle också kunna visa vilka ytterligare insatser som behövs för att utveckla bruket av surfplattor och datorer, resonerar hon.
– Satsningen kanske inte alls leder till högre betyg, möjligen beroende på hur de digitala verktygen används. Det finns mycket att undersöka, tycker hon.
Nämndens politiska majoritet och bildningsförvaltningen är positiva till Hults propå. Frågan har varit uppe tidigare, säger ordförande Johan Söderberg (S). Men de analyser som hittills gjorts av 1–1 har satt fokus på teknik och ekonomi, inte på pedagogik och elevresultat.
– Vi har ingen samlad bild av det. Vad vi vet är att det finns skillnader, dels i personalens kompetens för att hitta sätt att använda de digitala verktygen, dels i att inte all personal är vana med att använda dem, säger Söderberg.
Förvaltningen har nu fått uppdraget att under våren ta fram ett förslag på formen för en utvärdering och göra en kostnadberäkning. Huvudspåret är att utvärderingen ska göras av en extern, oberoende part.