Sju av tio svenskar önskar en miljövänlig begravning. Det visar en tidigare undersökning som Sifo har gjort på uppdrag av Fonus.
– Ja, det blir vanligare och vanligare att folk blir miljömedvetna kring valen vid de anhörigas begravning, säger Douglas Öljarstrand, representant på Fonus i Katrineholm.
Vanligtvis börjar man, enligt honom, att prata om miljön när det kommer till valet av kista. På Fonus finns en särskild grupp med miljökistor.
– Det som skiljer dem från en vanlig kista är att den är tillverkad i annat bearbetat träslag, kvistar och sånt finns kvar. Den är sammanfogad med miljövänligt lim och målad med miljövänlig färg. Inredningen är också gjord av miljövänligare material, berättar Douglas Öljarstrand.
I våras lanserade en de större leverantörerna av begravningsprodukter en helt ny miljökista.
Samuel Vikingson, som äger och driver Östlunds begravningsbyrå, visar vägen över gården på Djulögatan, in i lagerlokalen, där kistorna förvaras.
Här står kistan som beskrivs som unik på marknaden.
– Det har tagit 20-25 år för dem att få fram den här kistan. Den heter Saga, just för att den har varit en saga. År efter år har de sagt på kongressen att "till hösten kommer Saga att vara klar". Men sedan har det bara blivit en saga av det, för det har varit så otroligt många produktionssvårigheter, berättar Samuel Vikingson.
Kistan består av hälften så mycket träråvara som en vanlig kista och är gjuten i två stycken.
Samuel Vikingson upplever inte att miljön kommer i främsta rummet i dag när anhöriga planerar en begravning.
– Miljömedvetenhet är väl som med hälsan i samhället. Alla vet att vi mår bra av att ta hand om hälsan, men alla gör det inte. Alla vet att vi borde tänka mer på miljön, men det är bara en viss del som tar det till sig.
När det nu finns ett alternativ tror han dock att det kommer att bli fler som väljer det.
Varje år förs mellan 650 och 700 katrineholmare, Vingåkersbor och Flensbor till den sista vilan. De flesta av kistorna hamnar först i ett krematorium. På Skogskyrkogården i Katrineholm försöker också personalen att dra sitt strå till miljöstacken.
– Vi försöker så gott det går, säger Lars Ståhle, kyrkogårdschef.
Exempelvis komposteras alla blommor och i krematoriet finns ett filter som renar bort allt kvicksilver. Alla metaller som finns i kropparna och kistorna skickas också till återvinning.
– Däremot eldar vid med eldningsolja. Det har vi gjort sedan krematoriet var nytt. Det blir lite svavel av det. Tanken är att göra det miljövänligare. Vi vill byta ut eldningsoljan mot rapsolja. Då blir det mycket bättre och miljövänligt i alla steg.
Lars Ståhle hoppas att så ska ske redan i början av nästa år.
– Vi har det inte riktigt klart än med politikerna. Men känslan när vi har pratat om det och tittat på vad det kostar, så känns det som att de är med på tåget. Beslutet tas i november.
Kyrkogårdsförvaltningen erbjuder också gravstenar för återbruk.
– Men det har vi inte fått så stort gehör för.
Douglas Öljarstrand tycker att det är jättebra att miljötänket även har nått begravningsbranschen.
– Sedan tror inte jag att världens problem grundar sig på om kistan är miljövänlig eller inte.
Han tycker heller inte att anhöriga ska göra valet enbart utifrån det.
– Jag tycker inte att man ska känna att "mamma kanske inte ville ha den här kistan, men den är ju miljövänlig". Så ska man inte behöva känna. Då är det bättre att flyga en gång mindre.
