Katrineholms kommun har varit dålig på Hbtq-frågor, precis som många andra mindre landsortskommuner i Sverige. Det är kommunalrådet Göran Dahlströms (S) slutsats.
– Vi har inte gjort det här bra. Inte arbetat vare sig brett eller med delar av det här. Det finns några i personalen på framförallt skolorna som är utbildade, men vi har inte den generella kunskapen, säger han.
Självkritiken utgår inte bara från en vetskap att kommunen inte gjort något konkret. Tre undersökningar har legat till grund för projektet. I en av dem, "Liv och hälsa", frågade man bland annat alla elever i årskurs 9 om de tyckte att det var okej med samkönade relationer. 58 procent sa ja, vilket är en betydligt lägre siffra än i hela länet (68 procent).
Projektet ska pågå under tre år och har haft både bakslag och framsteg. Man sökte bidrag på 1,5 miljon kronor för 2015 från Socialstyrelsen – men fick inte en krona. Dock planerar kommunen en ny ansökan för 2016.
– En rolig sak är att Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor hörde av sig och erbjöd sig att bjuda på utbildningen till 200 personer, säger Elin Selig som är projektkoordinator och arbetar på kultur- och turismförvaltningen.
Oavsett om det blir något bidrag från Socialstyrelsen eller ej kommer kommunen att genomföra projektet. Utbildningskostnaderna beräknas till 1,5 miljoner kronor och inklusive arbetstidsbortfall beräknas projektet kosta kommunen 4,1 miljoner kronor.
– Det blir tre nivåer på utbildningen. De som exempelvis arbetar mycket med ungdomar kommer att få en 20-timmarsutbildning, säger Jenny Skarstedt som är avdelningschef för ung kultur och fritid på kultur- och turismförvaltningen.
Den andra gruppen, där bland annat många av cheferna ingår, får åtta timmar och resterande del av de cirka 3 000 kommunanställda får tre timmars utbildning.
De första utbildningarna genomförs i höst.