Så här såg det ut på Vallavägens återvinningsstation på Norr i Katrineholm i oktober i år. När fastighetsnära insamling är infört ska flera återvinningsstationer plockas bort. Vilka som blir kvar är ännu inte bestämt.
Hösten 2026 påbörjas utrullningen av fastighetsnära insamling i Katrineholm, Flen och Vingåker. Den 1 januari 2027 ska det vara infört i hela landet. Samtliga fastighetsägare till bostadshus ska då erbjuda hemsortering för att göra det enklare att sortera avfallet.
Villaägarnas nuvarande soptunna byts ut mot två större fyrfackskärl, med tillhörande elbox. Där ska pappersförpackningar, plast, metall, ofärgat och färgat glas, returpapper, matavfall i grön påse samt restavfall sorteras. I elboxen läggs batterier, småelektronik och ljuskällor.
När det gäller lägenhetshus blir det lite annorlunda. I stället för fyrfackskärl ställs enskilda kärl ut till de olika avfallssorterna. Antalet kärl bestäms utifrån hur många lägenheter som finns och hur stort behovet är. Det är här det kan bli visst huvudbry för fastighetsägarna.
Hämtningsintervallen kommer nämligen att minska till varannan vecka för de flesta avfallsslag, däribland restavfall och matavfall. Orsaken är att Sörmland vatten inte får betalt av Naturvårdsverket för att kunna ha tätare tömningar.
Det innebär att det behövs fler kärl och därmed mer utrymme för att få plats med dem. Har man inte utrymme kan ombyggnationer krävas eller att man tvingas ha tätare hämtningsintervall. Att ha tätare tömningar leder dock till högre taxa för fastighetsägarna, likaså om man struntar i att genomföra förändringen, som därför även kan ses som en straffavgift. Hur höga taxorna blir bestäms senare.
Tobias Lundqvist är fastighetschef på det kommunala fastighetsbolaget i Katrineholm, KFAB. Han ser att risken för hyreshöjningar är stor på grund av hemsortering. Redan i dag finns lösningen på de flesta håll i tätorten, men på landsbygden är det sämre täckning.
– Där kanske vi måste bygga om för att kunna genomföra det här. Hur ska vi kunna finansiera det? Sörmland vatten får pengar för att ta hand om avfallet, men för oss blir det bara ytterligare en utgift. Vi får knappt täckning för de kostnadsökningar vi har nu, bland annat på vatten och fjärrvärme. Att då komma med ytterligare en hyreshöjning, för att folk ska kasta soporna rätt, känns inte humant, säger han.
Tobias Lundqvist är fastighetschef på KFAB och ser risk för högre hyror i samband med att fastighetsnära insamling införs hösten 2026.
Genom åren har KFAB infört så kallade djupbehållare, moloker, vid flera av sina fastigheter. Det är alltså sopkärl som är nedgrävda i marken, där både restavfallet och den gröna påsen kastas. När de två avfallsslagen ska separeras uppstår nästa dilemma.
– Hur ska vi veta om folk har slängt en grön påse i de nedgrävda molokerna? Att ställa ett kärl för matavfall bredvid får vi inte heller göra på grund av brandrisk och annat. Vi är inte emot hemsortering, men det är en utmaning, säger Tobias Lundqvist.
Sörmland vatten har förståelse för att fastighetsnära insamling innebär utmaningar, men ser ändå positivt på införandet.
– Vi har ett jättebra samarbete internt och externt, där man vill lösa det här så smidigt som möjligt. Samtidigt är det intensivt för att få allting att lira, säger Emil Pantzar, affärsområdeschef för avfall och återvinning på Sörmland vatten.
Emil Pantzar och Mia Nyström från Sörmland vatten ansvarar för införandet av fastighetsnära insamling i KFV-området.
Ser ni någon risk för att det blir kaos?
– Nej, vi jobbar strukturerat med ett motiverat gäng, säger Mia Nyström, projektledare på Sörmland vatten.
Flera upphandlingar har eller ska genomföras. Däribland ska en aktör leverera kärlen till villorna, radhusen och fritidshusen, en annan till flerfamiljshusen (där vissa av dagens kärl ska återanvändas) och en aktör sköta tömningen.