Med det resonemanget i bakhuvudet kom Samar Hadrous på onsdagen till Katrineholm för att ge en lite annorlunda lektion i modersmål. I Tallåsaulans bänkar satt omkring 200 elever i årskurs 7-9 som läser ämnet.
Samar Hadrous modersmål är arabiska. Utifrån sina egna erfarenheter berättade hon för eleverna och deras lärare hur både arabiskan och svenskan varit en tillgång i hennes yrkesliv. Hon berörde också språkets betydelse för den egna identiteten.

Hadrous var 10 år när hon kom till Sverige och en klass där alla pratade ett språk hon inte förstod.
– Jag kände mig lite dum i huvudet, faktiskt.
Modersmålsundervisningen blev viktig. Redan barnet Samars intresse för hemspråket var stort.
– Jag gick till biblioteket och lånade böcker på arabiska trots att de var svåra för min ålder. Jag bad mamma att köpa tidningar och VHS-band – vet ni hur de ser ut? – med arabiska utbildningsprogram. Det hjälpte mig att bevara mitt språk.
Som tonåring vände hon det ryggen. Hon ville smälta in, bli mer blågul.
– Då upplevde jag arabiskan som ett hinder. Men när jag blev äldre reste jag till Mellanöstern för att söka mina rötter. Då kände jag igen vilken tillgång mitt modersmål är.

Det har hon insett även i sitt yrke. Hadrous är journalist på Sveriges radios Radio Sweden-redaktion, som gör nyhetspoddar på flera språk. Arabiskan har vid flera tillfällen hjälpt henne att ta fram nyheter och se nyanser som hennes svenska kolleger skulle ha missat.
– Språk är inte bara kommunikation. Det handlar också mycket om att förstå och tolka känslor, kultur, hur folk tänker. På så sätt kan vi med ett andra språk kan berika oss själva och vårt arbete.
Eleverna i aulan håller på med ett temaarbete om "Min framtid”. De fick en uppmaning:
– Svenskan måste verkligen komma först. Det är här du bor, och du behöver den för att kunna kommunicera med andra, få ett jobb och förstå din omgivning.

Artikelbild

| Samar Hadrous kom till Katrineholm på onsdagen efter en inbjudan från Marianne Jeppson, chef för mottagningsenheten Bryggan.

– Men modersmålet är också viktigt. Ju mer du kan av det, desto mer lär du dig av svenskan.
Samhället måste bli bättre på att se modersmål som en tillgång tycker Samar Hadrous. Hon är tydlig i sin uppfattning om de politiska strömningar som verkar för mindre hemspråksundervisning.
– Om man tror att det ska förbättra integrationen har man fel; lika fel som dem som enbart tittar på satellit-tv från hemlandet och bara kommunicerar på sitt modersmål. Det skapar en skev bild av världen.