För att till exempel söka skolskjuts eller hemtjänst hänvisas medborgarna i Katrineholm till två av kommunens totalt 160 e-tjänster. 55 av dem tillkom förra året, efter ett politiskt beslut om minst 50 nya e-tjänster 2019. 

Tjänsterna inom skola och förskola används mest frekvent. Där kan föräldrar till exempel anmäla frånvaro, ansöka om skolskjuts eller anmäla specialkost. 

– I år har vi ett nytt mål, att höja kvaliteten. Vi ska knyta ihop tjänsterna på insidan, så att vi kan dra mer nytta av dem, säger kommunens digitaliseringschef Andreas Peterzén. 

Artikelbild

| Digitaliseringschef Andreas Peterzén.

Som exempel ska informationen om en frånvarande elev vandra vidare till systemet för specialkost, så att kocken ser exakt hur många barn som förväntas äta.

– Det primära är att underlätta för medborgare, men det är minst lika viktigt att underlätta för tjänstemän, säger Andreas Peterzén.

Med e-tjänsterna försvinner blanketter som ibland blir felaktigt ifyllda och skickas fram och tillbaka. När man ansöker på nätet är vissa fält är "tvingande" och dessutom slipper administratörer knappa in informationen. Genom inloggning med bank-id kan uppgifter från folkbokföringen hämtas automatiskt och felaktigheter minimeras.

Än finns det dock kvar en del blanketter på kommunens webbplats, om än i digital form.

Artikelbild

| Digitaliseringschef Andreas Peterzén.

– Alla blanketter ska bort på sikt. De har ingen framtid.

Peterzén och hans fem medarbetare på digitaliseringsavdelningen arbetar för att det ska vara genomfört redan under 2020. E-tjänsterna är en stor besparing för kommunen och skapas lokalt i Katrineholm, med stöd av en plattform med en abonnemangskostnad på 96 000 kronor om året.

Artikelbild

| Digitaliseringschef Andreas Peterzén.

– Besparingspotentialen är enorm. Det är lätt att kunna räkna hem arbetstiden det tar att skapa tjänsterna.

Arbetet görs kontinuerligt ute på förvaltningarna, där var och en gör formulär för sitt område, med stöd av digitaliseringsavdelningen. 

– Det tekniska är inte det svåra, utmaningen är att ha rätt information och att det ska vara lätt att använda.Verksamheterna vet vad som efterfrågas. 

Det papperslösa samhället drabbar dock dem som lever i ett digitalt utanförskap, främst äldre, lågutbildade och låginkomsttagare. Enligt Internetstiftelsens senaste rapport anger 95 procent av den svenska befolkningen att de använder internet. 98 procent har tillgång till internet. 

– Vi jobbar mycket med dem som inte har möjlighet att använda e-tjänster. På Kontaktcenter får de hjälp, säger Andreas Peterzén.