Det är almsjukan som drabbat de stora träden i kyrkoparken. Skalbaggen almsplintborre sprider svampsporer som angriper almarna och tar död på dem. Och det går snabbt.
– Förra året vid den här tiden beskar vi tre av almarna i parken. Då såg man inte tillstymmelse till att de var sjuka. I år är de helt döda, säger Annika Nitz, kyrkogårdsföreståndare.
Under måndagen togs tre träd ner och kanske kommer ytterligare en alm att tas ner under tisdagen. Då ska även flera sjuka almar vid Floda kyrka tas ner.
Frederike Kendziersky från Järna trädvård, som utför arbetet, säger att almsjukan slår hårt i år.
– Det är enormt, jättemånga träd dör, snart har vi inga kvar. De allra största verkar dö sist, de verkar vara mer resistenta, säger hon.
Frederike Kendziersky menar att så här stora träd kan bli en allt ovanligare syn i stadsmiljön i framtiden.
– Det är svårt att dra upp träd så att de blir så här stora. Kunskapen finns knappt längre och många vill inte lägga de pengar som behövs.
Det som kostar när ett stort träd ska planteras, är inte själva trädet.
– Vi brukar använda uttrycket "a penny for the plant, a pound for the ground", alltså det är gropen i marken som kostar, inte trädet.
Minst 12 kubikmeter stor ska gropen vara. Längst ner ska stora stenar läggas, sedan fyller man på med lager med allt mindre sten. Överst lägger man ett metertjockt lager av jord blandad med sand. Syftet är att behålla luften nere i gropen, så att inte lera kan rinna in. Trädets rötter behöver syret för att kunna växa.
Sedan väntar man ett år.
– Gropen måste sätta sig i ett år innan trädet planteras. Annars rivs de yttersta, tunnaste delarna av trädrötterna sönder när jordskiktet pressas ihop, säger Frederike Kendziersky.
Trädet ska sedan vattnas och beskäras rätt för att bli riktigt stort.
En sådan här stor och långsam process har få tid och råd med i dag. Därför planteras mindre träd som inte står mer än några tiotal år, menar Kendziersky.
– Det är bara kyrkor som har pengar och känsla för kultur som vill plantera stora träd. Kommuner måste vara snålare och träden går på samma budget som snöröjningen, säger hon.
Hon hoppas nu få plantera nya träd i kyrkoparken, helst almar som är resistenta mot almsjukan.
Men enligt kyrkogårdsföreståndaren Annika Nitz blir det nog inga nya almar.
– Vi ska plantera lövträd, men inte almar. Exakt vad det blir, och när, har vi ingen plan för. Kanske om ett par år.
Innan dess ska fler sjuka almar tas ner runt kyrkan.
– Det finns fler träd som är sjuka där, det ser man i toppen på dem. Vi tar ner så många som ekonomin tillåter i år och fortsätter nästa år.
Ekonomin gör också att nyplanteringen dröjer och sprids ut i tid.
– Det är viktigt att det blir bra, träden ska stå där i några hundra år. Det är vi skyldiga eftervärlden.
Annika Nitz tycker att det är viktigt att satsa på stora träd i parker.
– Det är där de kommer till sin rätt. Se bara på Stadsparken, det är ju träden som gör parken. De är lungor i stadsmiljön.