Det påvisar remissförslaget till risk- och sårbarhetsanalys som kommunens beredskapssamordnare Alexander Jansson har sammanställt. I den urskiljs de 50 just nu största hoten mot invånarnas trygghet och säkerhet.
Syftet med analysen är att öka politikers och tjänstemäns krismedvetenhet och kunskaper. Alla förvaltningar och kommunala bolag har deltagit i arbetet, som gjorts efter en modell från Totalförsvarets forskningsinstitut.
I analysen presenteras sex mardrömsscenarier. Svårast har varit att bedöma sannolikheten för att de skulle inträffa i verkligheten. Till exempel anses det möjligt, men inte särskilt troligt, att kommunen eller tätorten skulle drabbas av totala och långvariga el- eller vattenavbrott.
Mer sannolik är risken för ett allvarligt våldsdåd i skolmiljö, eller att känslig information stjäls eller manipuleras vid ett cyberangrepp på kommunens it-system. Mest sannolik bedöms faran för en utdragen värmebölja, vilket sommaren 2018 varslade om.
Sådana krisers konsekvenser och kommunens förmåga att hantera dem följer en annan analysskala. Den beskriver följderna av de värsta tänkbara händelserna som katastrofala.
Scenariot med en skolskjutning med flera döda och skadade är en sådan. Då kommunen saknar erfarenhet av något liknande, bedöms risken vara stor för handlingsförlamning. Samtidigt ställer en sådan händelse högra krav på krisstöd, krisledning och kriskommunikation.
En annan katastrof vore om elförsörjningen slås ut under flera kalla vinterdagar. Då skulle både enskilda medborgare och samhällsviktiga funktioner drabbas hårt. Skolor och förskolor skulle få stängas, flera äldreboenden evakueras.
Mobiltelefonin skulle snart slås ut och försvåra kommunens krisledning och samverkan med andra aktörer. Om möjligt ännu värre blir situationen utan tillgång till drivmedel.
Analysen ringar in flera exempel på brister i beredskapen. Kommunens reservkraft räcker inte. Det finns inga depåer för drivmedel eller annat sätt att få tag på fordonsbränsle. Livsmedelslager saknas. Det finns uppenbara brister i krisledning och krisledningsplaner. Brandstationen är inte förberedd för att ta emot kommunens krisledningsgrupp.
Listan är längre men analysen är också rik på åtgärdsförslag. Dessa föreslås samlas i ett paket att koppla till kommunens styrdokument för krisberedskap.
