– De har tidigare haft boende i Migrationsverkets regi men nu placeras de lite mer permanent i Katrineholm där de får en vanlig lägenhet och hjälp med skolgången, förklarar kommunens säkerhetschef Tobias Plantin.
Han har varit med och tagit emot de senaste tolv skyddsökande från det krigsdrabbade Ukraina och säger att de är oerhört tacksamma för att få hjälp med boende och skolplats.
– Generellt finns det ett driv och en vilja att ta sig framåt. Man vill lära sig språket och få ett arbete. Jag tycker att det är kul att få hjälpa till och göra nån nytta.
På mottagningsenheten Bryggan ansvarar man för de elever som kommer utifrån till kommunens grundskola. Där är Marianne Jeppson enhetschef.
– Vi har haft ukrainare som har kommit kontinuerligt nu sedan i mitten av mars och många placerades på landsortsskolorna. Nu har flera familjer fått egna boenden inne i Katrineholm och barnen kommer då att erbjudas skolplats i stan. Då har vi studiehandledare i ryska eller ukrainska.
Hur lyckas ni lösa det?
– Det kan vara svårt, men vi har många som kommer från ställen där flerspråkighet är mer vanligt. Men visst har vi svårt ibland att hitta folk med rätt språk, då samarbetar jag med närliggande kommuner. Det är ett roligt pussel och vi kan leverera nästan 20 språk.
– Men det är inte lätt att komma till ett nytt land, kanske kommer man från krig och oro och in till en ny skolsituation.