När Ebbas son Lucas i höstas började på Stensättersskolan så trodde hon att han skulle få en elevassistent, precis som han hade haft läsåret innan på Västra skolan. Det hade familjen blivit lovade, uppger de. Men så blev det inte. Nu har det snart gått tre månader och Ebba och hennes man ser hur deras son kämpar dagligen med att försöka hänga med i skolan trots stora koncentrationssvårigheter på grund av sin adhd-diagnos.
Ebba berättar att lärare på skolan frågat rektorerna om de kan sätta in en elevassistent, men då fått svaret att det i dagsläget inte är aktuellt.
– Det kändes jättejobbigt när vi fick höra det. Vi har gått runt hela sommaren och trott att han ska få en elevassistent, säger Ebba.
Hon berättar att när Lucas hade en elevassistent kunde han sitta i klassrummet och lyssna på lärarens genomgång för att sedan gå in och sätta sig i ett grupprum tillsammans med assistenten. Något som funkade bra. Nu måste Lucas antingen sitta i klassrummet, där han har svårt att koncentrera sig, eller sitta helt själv.
– Men läraren kan inte vara på två platser samtidigt.
Ett annat alternativ är studion, där elever som har behov av särskilt stöd kan få sin undervisning. Men enligt Ebba har skolan sagt att gruppen är full. Lucas har bara fått gå dit när en annan elev varit hemma och sjuk.
– Han har fått lite hjälpmedel som klämbollar och sittdyna, men det hjälper bara en kort stund. Han fick också frågan om att testa tyngdtäcke men det ville han inte, säger Ebba.
Hon och hennes man är nu oroliga för att Lucas ska behöva gå om ett år eftersom han har svårt att nå målen.
Vad vill du säga till skolans rektorer?
– Lyssna på oss föräldrar och lärarna och ordna så att barnen får behålla sina assistenter som de hade tidigare. Om Lucas går om ett år då skyller jag det på dem. För vi gör vad vi kan och lärarna gör vad de kan.
Tidningen har också varit i kontakt med Anna, vars son William, 6, går på Stensättersskolan. William har adhd, svårkombinerad form, och ska också utredas för autism. Anna tycker inte att skolan erbjuder tillräckligt bra stöd för hennes son. Hon har önskat att han får en elevassistent, vilket han haft tidigare, men det ska skolans rektorer sagt nej till.
Enligt Anna trivs William i klassrummet där han känner igen rutinerna. Men på fritids blir det annorlunda.
– Han skulle behöva en assistent nu i uppstarten, säger Anna och fortsätter:
– När han tycker något är jobbigt så visar han det genom att antingen dra därifrån, gömma sig eller skada sig själv eller något annat barn eller vuxen.
För några veckor sedan rymde William från skolan och tog sig ut på den vältrafikerade vägen. Anna är rädd för att något liknande kommer att hända igen.
– När han hade rymt då skrev jag skrev och frågade hur långt ska det gå? Ska han behöva dö innan ni sätter in resurser?
– Jag som mamma kan inte görs så mycket mer än att prata med min son och ge honom hans adhd-medicin på morgonen. Resten ligger på skolan att ordna, så han får rätt stöd och insatser.
Ida Peterzén, en av skolans rektorer, kan bara svara generellt om hur skolan jobbar med stödundervisning.
– Vi arbetar för att fylla vår organisation med hög behörighet och god kompetens för att möta våra elevers behov.
– Forskning visar att den här typen av organisation är mycket mer gynnsam för de här barnen än när de under för lång tid får enskild elevhandledare. För ofta är våra enskilda elevhandledare de som har lägst utbildningsnivå inom skolan, säger Ida Peterzén och nämner studion, gruppen som riktar sig till elever i behov av extra stöd.
En förälder som vi pratat med säger att studion är full.
– Nej, den kan aldrig vara full egentligen, tänker jag. Kanske har vi varit otydliga i hur vi tänker att studion ska fungera. Eleverna kan antingen ha en placering i studion eller ha extra stöd i klassrummet, men med kompetens från speciallärargruppen och specialpedagog i studion. En kartläggning av elevens behov leder oss fram till vilken insats som blir aktuell.
Både Anna och Ebba tycker det är bra att skolan vill satsa på högutbildad personal, men ser inte hur det skulle lösa situationen. De anser fortfarande att det finns för lite resurser.
– En lärare kan inte klona sig. Det behövs mer personal, säger Anna.
Föräldrar och barn som nämns i artikeln heter egentligen något annat.