Glenn Karlsson, drifttekniker på KFAB i Katrineholm.
Väl på plats i Duveholmshallen möter tidningen upp Glenn Karlsson, drifttekniker på KFAB, som visar vägen ner under bassänghallen. En trappa ner möts man av två stora tankar och en massa rör. Glenn Karlsson berättar djupgående för tidningen hur hela reningssystemet och driften fungerar.
– Det är här nere som vi sköter om allt som har med bassänger och vattenrening att göra, säger han.
Tidningen har blivit tipsade om att besöka rummen under simhallen som, enligt KFAB, många besökare är nyfikna på.
Varför tror du man är nyfiken på hur det ser ut här?
– Jag tror att det är ett utrymme som man aldrig är i och att allmänheten inte vet exakt hur det fungerar. Det är ju ett lite dolt utrymme helt enkelt. Man vet att vattnet renas, men man vet inte hur, säger Glenn Karlsson.
Från KFAB är det totalt tre personer som sköter driften i badhuset. De har tydliga rutiner för alla sysslor, så att ingenting missas. Det kan handla om att backspola systemet och rengöra filter.
På två ställen i maskinrummet finns flera stora tankar. De kallas för sandfilter och det är där som vattnet kommer in, efter att det förts genom förfiltert och pumpen. I sandfiltret rengörs vattnet, som sedan pumpas ut i bassängen igen. Glenn Karlsson berättar att man innan semestern testade en ny metod av rengöring. I två filter har man bytt ut sanden och ersatt med säckvis av finkrossat grönt glas, som ska vara det senaste och bästa vid rening av vatten.
På flera ställen i maskinrummet kan man se en sådan här apparat. Det är en mätutrustning som håller koll på PH-värdet och klorhalterna i bassängerna.
Här är systemet bakom den lilla lekdelen i äventyrsbadet. Det är genom det som de små bubbelkopparna, skattkistorna och djuren kan sprutar vatten med jämna mellanrum.
Vad är det konstigaste du har fått rensa bort i filtret?
– Vid två tillfällen har jag hittat tänder i filtret. Jag kan tänka mig att personerna i fråga har varit med om en olycka i bassängen och så har de hamnat i filtret. Annars är det delar till simglasögon som man hittar rätt ofta, men sanitetsprodukter och kalsonger förekommer också, säger Glenn Karlsson och skrattar.
Detta är ett förfilter, där alla saker hamnar som inte får komma vidare till pump och sandtankar. I den har Glenn Karlsson hittat allt från tänder till underkläder.
Till tidningens stora förvåning är utrymmet under bassänghallen större än man trott. Flera långa gångar gömmer sig här.
Om det skulle ske en olycka, till exempel om avföring skulle hamna i en av bassängerna, ligger inte huvudansvaret på KFAB, utan på badhusets egen personal, berättar Glenn Karlsson.
– Då får man se till att alla människor går ur bassängen och ta bort det synliga. Sedan chockklorerar man hela bassängen och väntar i en till två timmar. Sedan ska det vara fritt fram att bada igen, säger han.
Badhusets maskinrum är idag väldigt digitalt. Skulle det uppstå en situation som kräver hantering kan Glenn Karlsson enkelt gå in i sin telefon eller dator. Där ser han felet och kan då avgöra om han kan fixa det digitalt eller om någon måste åka ner till maskinrummet.
Under stora bassängen ska det finnas ett fönster vid hopptornet. Varför finns denna glugg? Väl nere under ytan, hittar vi fönstret. Glenn Karlsson har en teori om varför fönstret uppkom.
– Vad jag har fått höra så var undervattensruggby tidigare väldigt populärt i Katrineholm. Då kan jag tänka mig att fönstret var till för domaren, som enkelt kunde se och döma de matcher som spelades. Men idag används det inte längre, säger Glenn Karlsson.
Ryktet om att ett fönster finns i stora bassängen, vid hopptornet, visar sig stämma. Idag används inte fönstret då det är ett flertal rör i vägen. Glenn berättar att de tömmer vattnet i den stora bassängen var tredje år. Det tar en vecka att tömma bassängen, en vecka att fylla upp den och en vecka att värma upp. Det görs när badhuset har sommarstängt.
På en vägg hänger det mössor som används i undervattensrugby.