Tidigare i sommar vädrade Östra skolans personal sitt missnöje med planeringen av den F–6-skola som ska byggas på Norr. Med en skrivelse till politiker och bildningsförvaltningens ledning uttryckte de sin irritation och besvikelse över bristande delaktighet i skolans utformning.
Nu kommer snarlik kritik från personalen vid Järvenskolorna. Den handlar om utbyggnaden av Tallås, som ska skapa en modern storskola för 1 300 högstadieelever och cirka 120 anställda.
– Om vi inte säger något kan det uppfattas som att vi är nöjda med hur processen går till. Det är vi inte, säger Mia Edsö.
– Det är för elevernas bästa vi vill vara med och påverka, säger Lotta Nilsson.
De är lärare på Tallås och delar åsikterna i ett öppet brev som en bred uppslutning av personalen står bakom. Brevet pekar på bristande information om byggplaneringen, men också på att personalens mångåriga pedagogiska erfarenhet inte tas i anspråk.
– Det är inte så att vi saknar representation. Men det har varit väldigt få möten den senaste tiden. Vi vet inte ens vilken ritning som i nuläget gäller. När vi skickar in våra idéer och åsikter till kommunen får vi ett litet artigt svar, men vet inte alls vad det blir av det, säger Edsö.
Mycket av oron kretsar kring den nya skolans utformning. Framför allt finns en oro för att den inte ska bli tillräckligt stor.
– Vi är rädda att det ska bli otillräckligt med utrymme och att skolan inte anpassas för att möta alla elevers behov, säger Nilsson.
Järvenskolorna är i dag mycket trångbodda. Det finns schemalagda exempel på elever och pedagoger som tvingas ränna mellan Tallås, Söder och Järvenskolan city för att kunna ha undervisning.
– Vi har härdat ut i väntan på att nya skolan ska byggas. Men det går inte hur länge som helst, säger Nilsson.
Personalstyrkan bekymras också av hur öppna lärmiljöer i stället för konventionella klassrum ska påverka elevernas trygghet, arbetsmiljön och undervisningen. I likhet med Östra skolans personal, hänvisas till forskning som visar att öppna, flexibla lärmiljöer gör många elever otrygga och stressade.
– Vi har till uppdrag att möta alla elever. Då är det viktigt att det finns rum att gå undan i, både för att ge spetshjälp och baskunskaper. Det är otroligt viktigt att bygget blir bra, säger Edsö.
Järvenskolornas personal hoppas nu få snabbt gehör för sin oro och känslan av att bli åsidosatt. Det har kollegerna på Östra skolan fått.
– Kommunen är intresserad av en dialog och vi känner att vi är med i processen igen. Det var det vi ville från början.
Det säger Helen Gustafsson, lärare på Östra skolan och en av dem som med sommarens skrivelse luftade sitt missnöje.
Det tog skruv. Direkt efter terminsstart fick personal från skolan träffa bildningsnämndens presidium och ansvariga tjänstemän från förvaltningen.
Helen Gustafsson är nöjd med mötet. Det är också Johan Söderberg, nämndens ordförande (S). Med tanke på den utdragna planeringen för skolbygget på Norr, var han inte förvånad över att personalen tog bladet från munnen.
– Det hade varit värre om de inte hade agerat.
Också byggplaneringen för Järvenskolan är försenad. Därför lär inte heller oron på Tallås och Söder komma som en överraskning.
Johan Söderberg välkomnar skolpersonalens krav på dialog om de stora byggprojekten. Med anledning av de många ny-, om- och tillbyggnationerna av skolor och förskolor, tog nämnden 2016 fram en gemensam målbild för lärmiljön i Katrineholms skolor. I den betonas vikten av delaktighet.
För Östra skolans personal känns det enligt Gustafsson som att den delaktigheten nu fått en nystart.
– Vi förutsätter att man därmed är intresserad av att diskutera vissa förändringar i utformningen av skolan.
Söderberg öppnar för att det kan finnas sådant som kan skruvas på.
– Allt är inte gjutet i sten, säger han.
Målbilden för lärmiljön ligger dock fast. Däri ryms bland annat inriktningen mot skolor som är yteffektiva och flexibelt utformade för optimal rumsanvändning – precis det som väcker oro bland många pedagoger.