Polisen möter ungdomar i både glada och allvarligare sammanhang. När tidningen tar bilder med Mattias Klingström inför artikeln om ungdomar som rekryteras kommer ett stort gäng andra ungdomar fram och vill ta selfies med honom.
- Är du kändis, frågar en flicka.
Ungdomarna på bilden har inget samband med artikeln i övrigt.
– Vi ser att unga hanterar narkotika, som vi misstänker på uppdrag av äldre kriminella. Jag har inget antal, men det är ett flertal, säger Mattias Klingström, kommunpolis i Katrineholm, Flen och Vingåker.
I det här lokalpolisområdet rör det sig inte om de yngsta barnen, som polisen på andra håll sett, utan snarast om ungdomar från 15 år och uppåt.
– I vårt område har vi inte barn i ännu lägre åldrar. Inte än, och vi hoppas att vi kan undvika det.
De som rekryterar de unga är äldre kriminella.
– Vissa av dem missbrukar narkotika själva, men det är svårt att säga att alla gör det.
Bland de unga finns också några, som själva missbrukar.
Kontakter, både mellan säljare och köpare, men också mellan säljare och andra säljare, sker ofta via sociala medier, säger kommunpolisen. Narkotikan det handlar om är främst cannabis, men också kokain och kristall. Försäljningen sker ute på stan, gärna på lite undanskymda platser.
– Lockelsen för ungdomarna som dras in är att man ser att de äldre kriminella har lite mer pengar, att det ger, i deras ögon, status att vara kriminell. De kriminella ser ungdomarna som några att utnyttja.
Ungdomarna lockas med sådant som mat, pengar, kläder, mobiler.
Mattias Klingström uppfattar att de som missbrukar narkotika begår fler mängdbrott som stölder. Men han tror också att den som hjälper tyngre kriminella med småjobb löper risk att dras in i grövre brottslighet.
Rekryteringen av de unga är ett problem på nationell nivå, som uppmärksammas särskilt av polisen just nu. Det polisen vill är att vårdnadshavare och andra vuxna runt ungdomarna ska vara vaksamma på signaler, som kan tyda på att ungdomarna rekryterats.
– Har barnen mer pengar? Har de nytt umgänge? Har de saker som föräldrarna inte har köpt? Har de nya kläder? Ändrar de beteende?
Saker tonåringarna har, kan också ge signaler. Om en extra telefon plötsligt dyker upp, till exempel. Mattias Klingström vill uppmuntra vårdnadshavare till att hålla extra utkik och prata med barnen och ungdomarna – och kontakta polisen om man har misstankar eller behöver råd.
– Det kan vara svårt att hitta balansen hur mycket man ska "vara på" sina barn. Men det är viktigt att prata med dem. Vad säger de när man frågar vilka de umgås med? Man kan ofta få ganska bra känsla för när de pratar sanning och inte. Prata också med deras kompisars föräldrar.