Värmen har gjort att grödorna har brådmognat, det vill säga mognat alldeles för snabbt. Detta gör att kornen blir mindre, vilket i sin tur ger en mindre skörd. Risken finns också att kvalitén påverkas.
Johan Lagerholm är växtodlingsrådgivare och arbetar just nu på gården. Han tycker att torkan är ett stort problem, men ser det samtidigt som en del av arbetet.
- Man är utelämnad till vädret inom lantbruk. Om det har blivit en torrperiod så finns det inte mycket man kan göra åt det, säger han.
Han ser årets torrperiod som den värsta på drygt fem år. Men att själv försöka ta sig an arbetet att vattna åkrarna är det få som har resurser till, enligt Johan Lagerholm. Det krävs rätt sorts utrustning och därtill går det åt mycket tid och pengar, eftersom det är så pass stora ytor som måste vattnas. I fallet med Hagbyberga säteri rör det sig om 500 hektar.
Den hårda värmen är inte helt utan fördelar. Korn är ett sädesslag som mår bra av värmen och likaså raps som såtts på hösten. Samtidigt är det alltid svårt att få idealiskt väder.
- Inget år är det andra likt. Vissa år har det tvärtom varit för blött och då har det varit ett problem, säger Johan Lagerholm.
Det idealiska vädret är däremot lite regn då och då, men en torrperiod på omkring sex veckor slår hårt mot skörden. Det som mognar sent påverkas allra mest. Än så länge är det svårt att veta hur stora effekterna blir.
- Som det är nu är det tio till femton procent av skörden som försvinner. Men i värsta fall rör det sig om uppåt 25 procent mindre, säger Johan Lagerholm.
Ett annat bekymmer är att ett regnväder i dagsläget skulle vara till väldigt lite hjälp. Endast det vårsådda vetet skulle kunna dra nytta av det. Tvärtom skulle vattnet kunna tynga ner grödorna och göra dem svårare att skörda. I år blir skördarna omkring en dryg vecka tidigare än vanligt.
Jan Weijber är ägare till Hagbyberga säteri. Han blir frustrerad över torrperioden, bland annat för att den får skadliga insekter att komma fram. Samtidigt påpekar han att det finns lantbrukare som har drabbats hårdare än spannmålsbönderna.
- Vi är inte lika hårt drabbade i den här delen av Sörmland som i andra delar av länet. Runt Strängnäs är det som värst, framför allt för de som har kor. Då finns det inget bete till djuren, säger han.