Vårdplatser försvinner – personalen: "De har inte pratat med oss"

Ing-Marie Staaf och Anette Hoffstedt jobbar på den palliativa avdelningen som ska bort. De är rädda att vården för människor i livets slutskede kommer att bli sämre.

Ing-Marie Staaf och Anette Hoffstedt är besvikna över att den palliativa vårdavdelningen föreslås försvinna. De är också besvikna på att de inte fått någon information om det.

Ing-Marie Staaf och Anette Hoffstedt är besvikna över att den palliativa vårdavdelningen föreslås försvinna. De är också besvikna på att de inte fått någon information om det.

Foto: Carina Bergius

Katrineholm2024-05-21 16:40

Tidningen har tidigare berättat att kommunen vill minska antalet korttidsplatser inom äldreomsorgen, från 40 till 32. Istället vill man utveckla stödet i hemmet. Tanken är att de åtta platserna på avdelningen Lindhem, som är en palliativ avdelning på Lövåsgården, ska göras om till ordinarie platser.

Vård- och omsorgsförvaltningen har gjort en kartläggning av den nuvarande utformningen av korttidsvården. Enligt den används de palliativa vårdplatserna främst som akuta trygghetsplatser. 

Ing-Marie Staaf och Anette Hoffstedt jobbar på den palliativa avdelningen. De hade inte fått någon information om planerna förrän de läste om dem i tidningen. De känner heller inte igen bilden som beskrivs i kartläggningen.

– Vi blev helt bedrövade när vi läste tidningen. Jag hade jobbat helgen innan och vi hade många palliativa patienter och två dödsfall. Visst kommer det in andra patienter också, men vi har väldigt mycket palliativ vård, säger Ing-Marie Staaf.

– Vem har de pratat med? De har inte pratat med oss, patienterna eller deras anhöriga. Det vore bättre om man drog ner platser på flera olika avdelningar, istället för att stänga en avdelning som fungerar så bra i dag, säger Anette Hoffstedt.

undefined
Ing-Marie Staaf och Anette Hoffstedt är ledsna, både för sin egen och för patienternas skull. "Det är märkligt att vi inte blir tillfrågade, vad vi tycker och känner. Vi kanske även har förslag på hur man kan göra saker bättre", säger Anette Hoffstedt.

Johanna Karlsson, ordförande i vård- och omsorgsnämnden, har tidigare sagt att även om den palliativa avdelningen förvandlas till särskilt boende så ska patienter kunna få palliativ vård på en korttidsplats, om det finns behov för det. 

Men enligt Ing-Marie Staaf och Anette Hoffstedt är det stor skillnad på en korttidsavdelning och en palliativ avdelning.

– Den personalen har inte kunskapen och vanan som vi har, säger Anette Hoffstedt.

– Och så blir det oftast väldigt mycket stökigare. Vi är en mindre avdelning med åtta platser. Korttidsavdelningarna en trappa upp har elva platser. Det är mycket växelvård. Det ska packas ner och packas ihop när de ska åka hem. De har inte tiden att sitta, säger Ing-Marie Staaf.

– De har också mycket jobb med rehabilitering. Det är inte samma lugn på de avdelningarna, säger Anette Hoffstedt.

Att istället erbjuda mer stöd i hemmet tror de inte heller på.

– De får vårdas hemma redan i dag om de vill. Men alla vill inte och kan inte det, säger Anette Hoffstedt.

– En del kan vara skapligt pigga när de kommer till oss, även om de har en svår cancerdiagnos. Men de vill absolut inte vara hemma. De vill känna tryggheten att ha personal runt sig hela tiden, säger Ing-Marie Staaf.

Tillfälliga boenden

En trygghetsplats bor man på en bestämt tid, exempelvis när en anhörig ska in på sjukhus eller behöver avlastning. Platserna är också till för den som inte längre klarar sig själv och behöver ett akut boende.

En korttidsplats kan vara från en vecka upp till flera månader. Här bor den som är i behov av rehabilitering eller återhämning. Här kan man exempelvis mellanlanda när man är färdigbehandlad på sjukhuset men ännu inte klarar sig på egen hand. På korttidsplats vårdas också de som behöver palliativ vård, det vill säga vård i livets slutskede.

Den som beviljas växelvårdsboende växlar mellan boendet i det egna hemmet och vårdboendet.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!