– Det kan i värsta fall kosta en ung människas liv, säger Anna.
Under de år hon har levt med psykisk ohälsa har hon hunnit ta del av mycket inom vården, berättar hon.
– Det har varit på gott och ont.
En sak som ofta kan brista, enligt Anna, är kunskapen om och bemötandet mot personer med psykiska besvär.
– Det kan finnas fördomar om personer med psykisk ohälsa bland vårdpersonal. Och bemötandet kan vara väldigt olika, ofta kan det bero på vem som jobbar, säger Anna.
De problem, som brister i bemötande och kunskap om psykisk ohälsa kan orsaka, kan bli särskilt märkbara för de patienter med psykiska besvär, som hamnar på akutmottagningen i Katrineholm. Så kan det bli när det psykiatriska jourteamet, som ska hantera akuta ärenden, inte finns tillgängligt.
Den psykiatriska vården i Katrineholm är uppbyggd så att det finns en öppenvårdsmottagning, som dock bara har öppet under kontorstider.
Vårdavdelningen lades ner för ungefär åtta år sedan.
Det psykiatriska jourteamet, som också ska ta ställning till om en patient behöver träffa en läkare utanför kontorstid, är inte alltid bemannat.
Även på de tider jouren är bemannad, kan en patient behöva komma till akuten, om till exempel en ordinerad behovsmedicin är slut och patienten plötsligt börjar känna sig dålig.
Men man kan inte säga till en person i kris att gå och sätt dig och vänta i tre timmar.
Anna
Läkare på akuten får dock inte skriva ut medicin till en person med psykisk ohälsa, det kan bara ansvarig läkare eller jourteamet göra.
– På akuten kan personalen kontakta jourteamet, men det kan innebära en väntan på några timmar för patienten, säger Anna.
Just det hände henne själv för några år sedan och hon säger att den händelsen hade kunnat kosta henne livet.
Hon vände sig till akuten en kväll när hon började känna sig dålig och upptäckte att hennes ordinerade behovsmedicin var slut.
– Jag kom in på akuten med min medicinlista och blev tillsagd att sitta ner och vänta i några timmar. Men man kan inte säga till en person i kris att gå och sätt dig och vänta i tre timmar. En person som kommer in med psykiskt lidande måste kanske få lugnande för att kunna sitta och vänta i några timmar. Och ett bra bemötande. Det kan vara väldigt svårt för en person med psykiskt lidande att sitta ner och vänta i flera timmar på att jouren ska komma ner. Det kan handla om självmordstankar och som patient blir man helt utelämnad, säger Anna.
Hon vill peka på att det blir ett glapp i systemet här, som behöver förändras, inte bara för patientens skull, utan även för personalens.
Fungerar det så att patienter med psykisk ohälsa behöver vända sig till akutmottagningen ibland, måste där också finnas kunskap och kompetens bland personalen för hur de patienterna behöver omhändertas, menar Anna.
– Jag ser utbildning som ett första viktigt steg. Det får inte finnas några tveksamheter på en vanlig akutmottagning kring att personalen inte vet hur de ska agera när de möter personer med psykisk ohälsa. Cheferna på akutmottagningen och psykiatrin behöver samarbeta mer för att det ska ske förändring. Kropp och själ hör ihop. Personer med psykiska besvär kan också få kroppsliga besvär som behöver kollas. Men det finns många med psykisk ohälsa som inte kan föra sin egen talan.
För Anna slutade den där kvällen på akuten i Katrineholm inte väl. Hon fick inte den medicinska hjälp hon behövde i tid och efter det följde några tuffa år. I dag har hon fått god hjälp, berättar hon och har balans i tillvaron. Men sedan den där kvällen på akuten har hon velat kämpa för förändring.
Under åren som gått har hon försökt få till ett möte med berörda chefer, bland annat för att belysa behovet av utbildning för akutpersonalen.
– Jag drömmer om och har en tro på att det går att förbättra saker, säger Anna och berättar att hon nu äntligen fått till ett möte, där hon fick framföra sina synpunkter och kände att hon fick bra gensvar för sina tankar.
– I dag har vi ett samhälle där psykisk ohälsa är allt mer förekommande och går ner i åldrarna. När man kommer till akuten som patient ska man få ett bra bemötande, oavsett om man lider av en psykisk eller somatisk åkomma, säger Anna.
Hon känner sig tacksam mot både akutmottagningens chef och chefen för psykiatrin i Katrineholm, som båda var med på mötet.
– Det har varit svårt att få till tidigare. Men jag är nu väldigt glad över att vi kunde ha ett möte och tror att det kan vara positivt för alla.
Johan Hellström, verksamhetschef för psykiatrin, håller med om att vårdpersonal brister i tålamod och kunskap om psykisk ohälsa och säger att psykiatrin har ett utbildningsansvar.
Personer med fysiska och psykiska funktionshinder har ibland svårt att bli förstådda i den somatiska vården, enligt Johan Hellström.
Han är verksamhetschef för psykiatriska kliniken på Nyköpings lasarett och Kullbergska sjukhuset.
– I korthet vet vi att personer med olika typer av avvikande beteende inte alltid får tillgång till samma vårdutbud som ”vanliga” människor. Det brister i kunskap och tålamod, säger han och förklarar att divisionsledningen för psykiatri och funktionshinder ser att ledningen har ett utbildningsansvar i bemötandefrågor.
Därför planeras nu en utbildning som heter MHFA - Mental health first aid -, för personalen på akutmottagningen i Katrineholm.
– Det vi i första hand tänkt oss är MHFA-utbildning inriktat på vuxna. Det finns också utbildning som riktar sig till andra åldersgrupper. Vi har än så länge bara pratat om att planera in utbildningen. Det finns inget färdigt schema ännu, säger Johan Hellström
Alla kan gå utbildningen, förklarar han vidare.
Bakgrunden till utbildningen säger han är att Landstinget Sörmland under förra året gjorde en stor satsning där flera utbildare utbildades i suicidpreventionskurser.
– Vi vill nu sprida dessa kunskaper genom att utbildarna ska hålla kurser för personal. Det är en sådan utbildning vi kommer planera in på akuten på Kullbergska och vi har tidigare påbörjat motsvarande satsning i Nyköping, berättar Johan Hellström.
Birgitta Barkne Nilsson, verksamhetschef för akuten i Katrineholm berättar att hon och Johan Hellström har diskuterat hur de kan samverkan på ett så bra sätt som möjligt mellan den somatiska akuten psykiatrin.
– Så som vi ser det kan ett sätt vara kompetensutveckling, säger hon.
Vårt mål är en jämlik vård för alla. Det innebär för vårdpersonalen att få insikt och förståelse för olika tillstånd. Jag upplever att vi kan få kunskap av psykiatrin kring hur de arbetar för ett optimalt bemötande.
Vilken kompetens och vilka möjligheter har personal på akutmottagningen idag när det handlar om akutomhändertagande av personer med psykiska funktionshinder? Finns det några förbättringsområden som du ser och kan peka på?
– Vi har alla skiftande kompetens och erfarenheter. Några har arbetat länge andra är nyanställda. Vårdpersonalen har ett ständigt lärande där vi alltid behöver påfyllning av kunskaper i samverkan med andra kliniker. För mig är samverkan med andra kliniker, vårdgivare, huvudmän alltid viktigt. Detta för att jobba för våra medborgare.
Ett enkelt exempel på hur personer med psykiska funktionshinder kan ha svårt att bli förstådda i den somatiska vården är enligt Johan Hellström att om man till exempel har en psykiatrisk kontakt så kan kroppsliga symtom tolkas som ångestorsakade i lite för hög utsträckning.
Johan Hellström har ändå av uppfattningen att psykiatrin har god tillgänglighet i Katrineholm.
– Sörmland har i jämförelse en väl utbyggd psykiatri som står sig väl i jämförelser och vi har fina resultat i Nationella patientenkäten.
– Det finns självklart alltid en risk att missförstånd kan ske, men våra akutverksamheter är oftast inte överbelastade, utan det finns tid att prata och reda ut saker.
Anna är ett fingerat namn.