Hälften av alla elever som till hösten väljer en ny skola i Katrineholm har valt Kunskapsskolan.
– Det är vi jättenöjda med, säger de ett år senare.
Det var inför sonen Leons avslut på lågstadiet som frågan kom upp. Varken Leon eller hans föräldrar var särskilt nöjda med hur skolgången i den kommunala skolan fungerade.
Det var inget direkt fel på skolan. Inte heller på läraren. Problemet var att Leon inte fick de studieutmaningar han behövde.
– Han är duktig i skolan, har lätt för sig, men ville själv byta skola. Eftersom det för honom inte spelade någon roll om någon av kompisarna gjorde detsamma, var det aldrig någon diskussion, säger mamma Sofia.
Möjligheten att byta skola uppskattas av drygt 75 procent av landets föräldrar till grundskoleelever. Det visade en Demoskopundersökning för ett par år sedan. Det fria skolvalet infördes 1992, då friskolereformen öppnade för andra än kommuner att driva skolor.
I dag går en grundskoleelev av åtta i fristående skola. Fortfarande är debatten kring oseriösa huvudmän, elevsegregering och skolverksamhet som lukrativ business stundtals mycket hätsk.
– Det finns en bild av att fristående skolor bara vill göra höga vinster. Det tycker jag är oförtjänt. I Leons skola går vinsten tillbaka in i verksamheten, säger pappa Pierre.
– Att tjäna pengar på barn känns inte bra. Men vår skola har varit tydlig med hur det fungerar, tycker Sofia.
Deras val föll på Katrineholms numera enda fristående skola, Kunskapsskolan. Den är ett populärt val. Hälften av alla hittills anmälda skolbyten till nästa läsår görs till "Kunskap". Till hösten startar skolan tre fyror och en ny sjua.
– Jag tror att vi har en tydlig pedagogisk idé som lockar, säger skolans rektor Caroline Bergström.
Skälen till aktivt skolval är förmodligen lika många som det finns elever som byter studiemiljö. Men för familjen Lundborg var det fokuset på individanpassad pedagogik som lockade.
De gick på ett öppet hus och Leon sa direkt ”här vill jag gå”, berättar Sofia.
– Vi tyckte att konceptet med självständighet och mycket eget ansvar skulle passa honom bra. Om han är jätteduktig på till exempel svenska och matte men har svårare för no eller engelska, kan han disponera tiden därefter. Jag tror att sättet att arbeta mot individuella mål är mycket mer förberedande inför gymnasiet och högskolan.
Det var den fristående skolans koncept som lockade Pierre och Sofia Lundborg att aktivt byta skola åt sonen.
Föräldrarna känner att Leons nuvarande skola stöttar och peppar högpresterande elever bättre än den gamla.
– Självklart måste det finnas resurser till elever som har svårt att hänga med. Men det måste finnas resurser också till utveckling av dem som det går bra för. Annars tröttnar de, säger Sofia.
– Det saknas i den kommunala skolan, tycker Pierre. Där är man fortfarande helt inne på att utbilda hela elevgruppen på samma sätt så att alla ska ligga på samma nivå.
Paret Lundborg är medvetet om att valet de gjort inte behöver vara lika lyckosamt för andra. Sofia ger exempel på barn som haft svårt att anpassa sig till skolans arbetssätt – och återvänt till kommunal skola. Och kanske passar det inte heller alla vårdnadshavare.
– Som förälder på Kunskapsskolan är man mycket mer involverad, på gott och ont. Eleverna jobbar mycket mer digitalt där än i Leons gamla skola, vilket kräver att vi håller större koll och går in på plattformen tillsammans med honom.
– Men att bli mer involverad som förälder hör också samman med att göra ett aktivt val, funderar Pierre.