Lövatunneln, en av stans centrala platser som nog kan upplevas som otrygg.
Katrineholm har blivit lite tryggare. Det slår SKR, Sveriges kommuner och regioner och MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, fast i rapporten "Öppna jämförelser – Trygghet och säkerhet 2021". Rapporten mäter tryggheten åren 2018-2020 i alla Sveriges 290 kommuner utifrån främst fyra faktorer. De är "andel sjukhusvårdade", alltså inskrivna på sjukhus under minst ett dygn, antal utvecklade bränder i byggnader, antal anmälda våldsbrott och antal anmälda stölder.
Vid förra jämförelsen hamnade Katrineholm på plats 167, men har nu alltså klättrat uppåt och ligger nästan på medel i riket; plats 159. I Södermanlands län är det bara Katrineholm och Vingåker som klättrat uppåt, Vingåker med hela 46 placeringar. Flen har rasat till plats 264 i riket och Nyköping har rasat till plats 254.
Tittar man närmare på de olika faktorerna är det 8,1 katrineholmare per 1 000 invånare, som vårdats på sjukhus till följd av oavsiktliga skador. Bäst siffra i länet har Trosa, med 8,0 sjukhusvårdade kommuninvånare.
När det gäller bränder i byggnad skedde 0,57 sådana per 1 000 invånare i Katrineholm. Bäst i Sörmland är Oxelösund med 0,36 bränder.
Anmälda våldsbrott är 13,4 per 1 000 invånare i Katrineholm. Det är en hög siffra, men den har ändå minskat sedan förra mätningen, 2008-2010. Bäst i Sörmland är Gnesta och Oxelösund, med 9,0 våldsbrott per 1 000 invånare och värst är Flen, med 15,2.
Också stöldbrotten har minskat i Katrineholm, med 45 procent sedan förra mätningen. Nu anmäls 30,3 stölder per 1 000 invånare här, jämfört med länsbästa Gnesta med 20,4 stölder och länsvärsta Nyköping med 39,3 stölder.
Kommunstyrelsens ordförande i Katrineholm, Johan Söderberg (S), tycker att det är positivt att röra sig uppåt i en sådan här jämförelse, även om klättringen är ganska blygsam.
– Vi har haft mycket prioritet på trygghet och säkerhet. Otrygga platser och otrygghet är samhällsproblem. Vårt samarbete med polisen, men också andra myndigheter och till exempel fastighetsägare och näringsliv, har nog gett visst resultat. När man samlar in information från flera håll, till exempel fastighetsägare som rapporterar att det är skadegörelse, kan vi sätta in rätt åtgärder, säger han.
Sådant som övervakningskameror på kommunens byggnader, som skolor, har också bidragit till bättre siffror, tror Söderberg.