Daniel Eriksson, chef för polisens avdelning för grova brott, berättar om utpressningarna.
Den senaste tiden har antalet anmälningar om försök till utpressning, ringa utpressning och utpressning ökat. Det handlar om nakenbilder, "nudes", som leder till att den som skickat dem blir utsatt för utpressning.
– Man börjar chatta med någon man är lite intresserad av. Det övergår ofta i att man utbyter bilder. När man gjort det får den som sedan blir målsägare ett meddelande om att "betalar du inte ska jag lägga ut bilderna du skickat, eller skicka dem till din släkt", säger Peter Göransson, kommissarie vid polisen i Katrineholm, Flen och Vingåker.
– Det är ett ganska stort problem, säger Daniel Eriksson, chef för polisens avdelning för grova brott i Nyköping.
I Katrineholms lokalpolisområde exempelvis, uppskattar kommissarie Peter Göransson att det rör sig om några anmälningar i veckan, kanske ett tiotal i månaden. Mörkertalet tros vara stort.
Det dessa ärenden har gemensamt är att det börjat med mer eller mindre oskyldigt chattande och sedan spårat ur i utpressning.
Ofta rör det sig inte om några jättesummor som utpressarna kräver. Peter Göransson har sett summor upp till 5 000 eller 10 000 kronor. Daniel Eriksson har dock även sett större summor. Nu, säger han, utreds ett ärende där det handlar om 200 000 kronor som en utpressad man betalat.
– Det drabbar i princip bara män. Det verkar som att kvinnor inte skickar naket innehåll till unga pojkar eller flickor. Åldrarna på dem som drabbas är väldigt skiftande, från äldre tonåren och uppåt. Man kan inte säga något om etnicitet heller. Det de har gemensamt är att de är män, säger Daniel Eriksson.
Rådet från polisen är enkelt, men kan kanske låta efterklokt för den som drabbats.
– Delta inte i chattar och skicka inte material, där man är orolig att materialet ska spridas. Man ska känna personen på andra sidan och dessutom veta att den faktiskt vill ta emot bilder. Man ska vara väldigt försiktig, säger Daniel Eriksson.
Har man väl drabbats är rådet att inte betala, samt att polisanmäla.
– Vi har flera exempel på att man betalat pengarna och då får ytterligare krav på att betala mer. De märker att man betalat och kräver mer. Att betala är inte heller någon garanti för att det inte ska spridas, säger Daniel Eriksson.
Det förekommer att bilderna sprids, både om man betalar och inte betalar.
Det polisen kan göra är bland annat att spåra pengarna.
– Till exempel om pengar swishats. Det kan vara svårt att bevisa att det är den som tagit emot pengarna som utpressat. Det kan vara en målvakt, som blir misstänkt för penningtvätt. Vi har exempel på det. Men vi har svårt att bevisa vem som skrivit i chattarna där hoten framförts. Vi har svårt att få ut information från plattformarna, de sociala medierna, säger Daniel Eriksson.
Kommissarie Peter Göransson säger att några utpressningsärenden varje vecka dyker upp på hans bord.
Vilka som befinner sig på "andra sidan", som tar emot bilderna och utpressar, varierar.
– Jag gissar lite nu, men jag tror inte att det är den tjej de tror på andra sidan. Det är sannolikt övervägande män som håller i trådarna, säger Peter Göransson.
Daniel Eriksson tror att det kan finnas en hel del organisation bakom utpressningschattarna, men kanske inte på samma nivå som i andra bedrägeribrott.
– Visst kan det finnas hela "call center" bakom, men jag tror inte det är lika organiserat som när det gäller andra bedrägerier.