Tallåsskolan visar bäst resultat av de kommunala skolorna när det gäller behörighet till gymnasiet och elever som når godkänt i alla ämnen. Nyhemsskolans elever har bäst meritvärde. Gemensamt för de kommunala skolorna är att de alla brädas av Kunskapsskolan.
Det visar en sammanfattning av den preliminära statistiken över niornas betyg. Resultaten uppdelade skola för skola visar ungefär samma mönster som tidigare år, menar Johan Söderberg (S), ordförande för bildningsnämnden. Att de kommunala skolorna visar sämre resultat än friskolan menar han beror på bakgrundsfaktorer som föräldrars utbildningsnivå och att Kunskapsskolan har en hög andel flickor.
– Det borgar för högt resultat enligt forskning. Jag skulle hellre en se en jämnare fördelning av eleverna mellan skolorna. Framför allt de elever som har svårt i skolan gynnas av de som har lätt för sig.
På frågan om hur kommunen ska nå en jämnare fördelning, svarar Johan Söderberg att den nya högstadieskola som kommunen planerar till 2017 är ett steg mot det målet.
– Tanken är att göra klassindelningar från ett socioekonomiskt jämlikt perspektiv. Men sen kan vi inte påverka det fria skolvalet.
I övrigt ser Johan Söderberg inga alarmerande tendenser i betygsstatistiken. Eleverna har förbättrat sina egna resultat sedan de gick i årskurs åtta på de viktigaste mätpunkterna: meritvärde, gymnasiebehörighet och alla mål.
När eleverna gick ut årskurs åtta för ett år sedan nådde 53 procent av eleverna alla mål, jämfört med 66 procent när samma elever nu går ut årskurs nio.
– Den kunskapsutvecklingen är väldigt rolig, men vi vill att fler ska nå gymnasiebehörighet, säger Helene Björkqvist, chef på bildningsförvaltningen.
En något lägre andel elever än förra året når grundläggande gymnasiebehörighet. 75 procent av eleverna är behöriga till de yrkesförberedande programmen. 74 procent nådde behörighet till högskoleförberedande program.
En positiv trend är att fler elever når alla målen, dock är meritvärdet lägre än förra året, i fjol var det 204, i år ligger meritvärdet på 195.
– Det betyder att fler når godkänt i alla ämnen, men färre elever får högre betyg än E, förklarar Helene Björkqvist och fortsätter:
– Det är en väldigt stark faktor att fler klarar godkänt men vi vill jobba mer med att höja betygen.
Johan Söderberg påpekar att årets mätning inkluderar samtliga nyanlända elever och att det därför är lite svårt att göra en rättvis jämförelse mot tidigare år. Enligt nya direktiv från Skolverket placeras nu alla nyanlända i ordinarie undervisning inom högst två månader och deras betyg vägs nu ihop med alla andra elevers betyg. Enligt Helene Björkqvist kommer förvaltningen anställa en förstelärare centralt. Försteläraren ska ha svenska som andraspråk som sitt uppdrag.
– Hur vi ska stötta de nyanlända är generellt något som vi behöver jobba ännu mer med över hela organisationen, i och med att de behöver mer tid att nå kunskapsmålen, säger Johan Söderberg.