Sent på kvällen den 20 september sa det pang när biogastanken på en sopbil exploderade. Medarbetarna som satt i fordonet skakades av den kraftiga smällen och när räddningstjänsten anlände till olycksplatsen spärrades ett område runt sopbilen av. Men räddningstjänspersonalen saknade ordentlig kunskap kring hanteringen av den läckande gastanken, vilket påvisas genom de allvarliga risker med operationen som har kommit fram efteråt.
– Det visade sig att en av de tankar som inte demolerades vid explosionen, ändå till stor del förstördes. Några skakningar, till exempel i form av den bärgning av sopbilen som först planerades på platsen, hade därför räckt för att orsaka ytterligare en explosion. Det hade inneburit livsfara, säger Marcus Asplund, utredare för Västra Sörmlands räddningstjänsts interna granskning av olyckan.
Han anger ytterligare ett par åtgärder under kvällen som hade kunnat få ödesdigra konsekvenser. Som att, i tron att tanken skulle tömmas på gas, låta bränslet läcka ut, vilket dock inte all gas gjorde. Och att avspärrningsområdet runt bilen blev för litet.
– Vi visste inte vad vi skulle göra på olycksplatsen och hade ingen plan för den här typen av insatser, vilket är obehagligt att tänka på. Vi har inte ens haft rutiner för att fastställa bränslesorten på drabbade fordon.
Marcus Asplunds förhoppning är att dokumentationen från Katrineholmsfallet ska leda till att riktlinjer tas fram för liknande insatser i framtiden, men också för att öka kunskapen hos övriga personalgrupper som hanterar skadade gasfordon. Det här efterlyser sedan tidigare branschföreningen Sveriges fordonsverkstäders förening, sköt sönder gastankarna på sopbilen, som därefter bärgades.
– Vår utredning blir speciell. Dels eftersom den har ett nationellt perspektiv, dels för att det här kan vara den första gången som vi kartlägger just gasfordon, säger Mattias Strömgren, olycksutredare på MSB.