Alexandra Ohlsson, meteorolog på SMHI, förklarar fenomenet "landdjävul".
Under den varma måndagseftermiddagen var läraren Caroline Arana på väg hem från jobbet. I telefonluren hade hon sin lillasyster, men hon fick abrupt avsluta samtalet när hon såg något som fick henne att häpna.
– Plötsligt såg jag hur sand och grus drogs upp från marken. Det skapade en rejäl virvelvind, säger hon.
Snabbt drog hon fram mobilkameran och började filma dammet som hade bildat en virvel som for fram över en parkeringsplats.
– Jag filmade för att jag tänkte att det skulle vara roligt för andra att se. Naturen är så häftig, säger hon.
Väderfenomenet som Caroline Arana fångade på film var en stoftvirvel. Denna oftast ofarliga virvel har även ett annat namn som är mer skräckinjagande: landdjävul. Alexandra Ohlsson, meteorolog på SMHI, menar att det sakligare begreppet "stoftvirvel" är det som används mest.
– Hör man ordet landdjävul får man ingen direkt bild av vad det kan vara. Stoftvirvel är ett mer visuellt korrekt namn; det är en virvel av stoft, säger hon.
Fenomenet bildas främst under våren och försommaren, över mark som värmts upp. Den varma och lätta luften rör sig då uppåt, vilket kan bilda virvlar som för med sig damm och skräp. I vissa ovanliga fall kan en stoftvirvel bli så hög som 50 meter, med 25 meter i diameter, och nå stormstyrka på 25 m/s. De kraftiga virvlarna kan skada hus, svepa med sig studsmattor och utemöbler och fälla enstaka träd.
Men i Caroline Aranas fall var stoftvirveln mycket mindre än så. Därför blev hon aldrig nervös för att virveln skulle ta tag i henne eller orsaka någon skada.
– När jag först såg den tänkte jag "oj, oj...", men sen drog vinden vidare. Jag stod dessutom en bit ifrån, så det var aldrig läskigt.
Det går inte att bygga någon längre prognos baserat på stoftvirvlar. De är för små för att uppfattas av satelliter, vilket gör SMHI helt beroende av inrapporteringar från allmänheten för att kunna dokumentera fenomenet.
– Stoftvirvlar uppstår väldigt lokalt, och är helt beroende av vädersituationen just där och då. De påverkar inte alls vädret på det sätt som hög- och lågtryck gör, säger meteorologen Alexandra Ohlsson.
Trots att den stoftvirvel Caroline Arana fångade på film var relativt liten förundrades hon över den.
– Det roliga är att livet är som en virvelvind. Om man hänger med i svängarna, kan man nå högt.