I snitt köper en person 12,5 kilo kläder per år. Samtidigt slängs åtta kilo. En del återvinner sina kläder genom att skänka bort dem eller sälja begagnat, men trasiga kläder eller textilier har en tendens att hamna direkt i hushållsoporna. Klädavfallet resulterar i spridning av miljögifter. Enligt Naturvårdsverket är det dock resursslöseriet som är det största problemet. Miljöpåverkan är stor vid tillverkningen som medför vattenförbrukning, kemikalieanvändning och transporter.
I Katrineholm finns det några alternativ för den som vill återvinna gamla textiler eller trasiga kläder. Enligt Yvonne Augustsson, handläggare på Naturvårdsverket, är dock medvetenheten hos konsumenter och producenter bristfällig liksom tekniken för materialåtervinning av textil i Sverige.
– Industrin kring detta är i stort sett obefintlig. Vanligtvis är det ideella organisationer som samlar in textil. Viss återvinning sker men så länge på en småskalig nivå, säger hon.
Naturvårdsverket har i uppdrag att undersöka hur en organiserad återvinning skulle kunna gå till. En av de stora frågorna handlar om vem som ska hållas ansvarig för produkterna. Många tyger innehåller blandade ämnen, vilket kan ställa till problem i sorteringen. Bör då ansvaret ligga på tillverkarna att återvinna sina egna plagg i slutna kretsomlopp? Eller bör ansvaret ligga på kommuner att tillhandahålla insamling av textilier från hushållen? Inom Katrineholms kommun är textilinsamlingen inte en specifik fråga i avfallsplanen.
– Vi har textilinsamling på ett antal återvinningsstationer, men det är olika frivilligorganisationer som har hand om det. Det är ett bra sätt som fungerar, och då ska kommunen inte gå in och ta deras marknad, säger Eva Frykman på samhällsbyggnadsförvaltningen.
Om systemet ska blir mer storskaligt arrangerat så anser hon att ansvaret bör ligga på producenterna.
– Att de får ta den kostnaden känns mer rimligt än att den hamnar i skattebetalarnas knä, säger Eva Frykman.
Återvunna textilier används bland annat som stoppning i möbler och till isolering. Återvinning av textilfibrer på kemisk väg, det vill säga förmågan att skapa ny textil ur gammal textil är till stor del under utveckling, även om det sker i mindre skala. Yvonne Augustsson vill dock understryka att alternativet som kräver minst resurser alltid är det miljövänligaste.
– Det bästa är att använda och återanvända kläder och tyger så långt det bara går.